(Detta brev eller snarare dokument var i sin grund ett dokument som i kronologisk ordning redogjorde för händelseförloppet under 1997 fram till hösten. Detta skickades till samtliga personer i Trendits styrelse, revisorer, samt juridiska rådgivare, Sparbanken i Sollefteå samt Kommunledningen i Sollefteå den 11 November 1997. Denna DAGBOK har byggts upp utifrån detta dokument, men sedan historien har ett större händelseförlopp har dagboken vuxuit och omfattar nu hela tidsförloppet och samtliga eller snarare det mesta av tillhörande faxar, brev och dokument.)

DAGBOK - INLEDNING

Redan under sommaren 1996 presenterade jag mina planer på att etablera Trendit i Sollefteå, efter att jag avslutat mitt aktiva och dagliga engagemang hos TELiT /numer känt som Telitel. Mina relationer med Landshövding Börje Hörnlund, Leif Byman och PG Hånell har allt sedan jag började arbeta i Länet varit de allra bästa, men förändrades drastiskt under 1997. Man har ägnat stor tid att undersöka och förstå min bakgrund och således även haft god kännedom om de ärenden som "hängt" i luften, vilka härrör från Sveg och företaget TeleSveg AB.

Det är en mycket komplicerad situation, som Trendit, dess anställda och dess styrelse hamnat i, då detta dokument skrevs från början den 11 November 1997. Dessutom kan det vara svår att följa hela den komplicerade händelseutvecklingen om man inte gör en total kronologisk uppställning av alla händelser, vilket ni nu kan "avnjuta" i denna Dagbok. En summerad bild av vad Länsstyrelsen gjort och som jag anser är fel, återfinner du under, en summerad bild. Här i denna dagboksliknande berättelse, kommer du nu att hitta, en uppställning av händelser som härrör från hösten 1996 och fram till våren 1998, då företaget förstattes i konkurs. Vill du läsa lite mer så som inledning, kan du klicka här.Har Du följt mina rekomenderade länkar, val av sidor, ända från inledningen, har du redan läst allt som jag rubricerar såsom inledning 

Länsstyrelsen har på ett regelvidrig sätt missbrukat sin myndighetsställning och vid ett flertal tillfällen ändrat såväl löften som villkor såsom meddelade beslut, vilket är både ett avtalsbrott som brott mot en rad olika andra lagar och förordningar. Vidare har man genom sitt agerande försatt mig och företaget i tvångssituationer, där vi inte kunnat agera på annat sätt än vad man från tid till annan har dikterat.

När vi i oktober den 23, 1997, nås av beskedet att vår Mål 6 ansökan på order av Börje Hörnlund inte blivit handlagd och att vi inte ska vänta oss några Mål 6 pengar är det ju inte konstigt att företagets ekonomi blir snedvriden. Trendit har bekostat en omfattande kompetensutveckling under hela 1997 som hittills har väntat på en medfinansiering om närmare 3.0 miljoner kronor. Dessutom meddelar Länsstyrelsen att vår ansökan om att etablera en Marknadsavdelning inte kan behandlas då vi redan givits stöd.

Alla dessa argument vittnar om Länsstyrelsens ointresse att granska sakfrågan och istället ägna sig åt något som direkt synes vara helt regelvidrigt. Man har i efterhand från Länsstyrelsen påpekat att jag kör lite för fort och att jag borde inväntat formella skriftliga beslut innan jag går vidare. Vore det inte bättre att Länsstyrelsen ändrar sina rutiner och lever upp till vad de skall göra för oss som så hårt arbetar med att skapa nya arbetstillfällen. Jag har väl ändå med mina initiativ visat att jag både kan stimulera kompetensutveckling som att utveckla företagskoncept. Skulle jag invänta Länsstyrelsens svar på brev skulle inte Trendit i dag ha mer än 8 anställda och ingen produktion igång.

En annan liten fundering man kan ställa sig är hur det kan komma sig att en myndighet helt ändrar inriktning från att vara en förlängd arm åt regeringen till att drivas så som ett investmentbolag där tjänstemännens roller övergår till att driva länets företag, så som om de var delägare och beslutsfattare.Borde det inte vara så att en myndighet skall ta tillvara personer och grupper av personer som arbetar på ett sätt som stimulerar till nya arbetstillfällen och skapar en framtid - eller är utbildningen och uppföljningen av en myndighets utövande så dålig att man från regeringens sida tillåter att dylika får fortsätta. Om inte myndigheterna behöver följa våra lagar, vem ska man då ta efter och lära sig av?

Jag personligen vill inget hellre, än att situationen finner en positiv lösning. Men ska min ärlighet och mina ambitioner ständigt misstänkliggöras eller förfelas kan jag må mycket bättre genom att ägna mig åt något helt annat. Jag är inte dömd så varför ge mig ett näringsförbud.

Så mot denna bakgrund och inledning, vill jag nu ta med er på en resa genom tid och rum, eller snarare tid och papper, för hade jag kunnat skriva hälften av alla dessa dokument så som offerter, vore man i dag mångmiljonär med hundratals anställta. När du läst denna del av Dagboken kan du nog själv göra din egen bedömning om vad som är rätt och fel eller vem som har handlat oriktigt. Glöm inte bort att skicka mig dina synpunkter.

D A G B O K

HÄNDELSEFÖRLOPP VINTERN 1996/97
Upprinnelsen till dagens svåra situation är direkt en följd av det "strul" som vi drabbades av redan i början av detta år. Härav gör jag nu en total analys och kronologisk uppställning av händelseutvecklingen för att ni skall kunna se och bedöma allt utifrån en helhetsbild.

TELiT – Nutek 1995-1996 Faktum är att en del av detta "strul" går tillbaka till de komplikationer som förevar etableraingen av TELiT, vilket å sin sida bl.a bottnar i Nuteks Yttrande till Regeringen. Detta är ju naturligtvis ett dokument som borde ha stannat på departementet, men genom goda relationer lyckades jag få en kopia. När Handelsbanken och Nutek senare gjorde gemensam sak av mitt involverande under maj / juni 1995, resulterade detta i att jag ifrågasatte min närvaro överhuvud taget i Länet, i ett brev till Börje Hörnlund, varvid Hörnlund gavs detaljerad insyn. Vi gick igenom en del dokument och umgicks en hel kväll. Resultatet av denna genomgång återfinns i Hörnlunds officiella ursäkt till Francesco. Brev 1996-06-10

Sommaren 1996
OBS! Att Länsstyrelsen vid tidigare tillfälle tagit del av Nuteks dokument och Karl Eriks (Revisor Karl-Erik Eriksson) tidigare kommentarer kring mig som person, vilka i samband med Handelsbankens aggerande åter blev aktuella och åtföljdes av Karl-Eriks kommentarer. Således hade Länsstyrelsen redan vid denna tidpunkt full insikt och borde kunnat göra nödvändig efterforskning härutöver om man har några funderingar.

I samband med dessa händelser uppstod en intern managementkonflikt inom TELiT och Francesco närmaste chefer i USA ville inte att Francesco skulle skicka några mer pengar.

I detta läge, vilket var mycket kritiskt, TELiT hade inga pengar och det var en uppenbar kris, därför åkte jag abrupt över till USA och genom Francesco hot att inte fortsätta och hans medarbetares kommentarer om krav på större ägande blev jag tvingad att gå med på en helt ny grund för fortsatt samarbete. Dessa grunder och anteckningar återfinns i bilagorna A och innebar bl.a. att jag tvingades gå i från att äga 50% ner till 8%.

Hösten 1996 – grunderna för Trendit
Eftersom situationen utvecklats så som den nu gjort, dvs att jag skulle ställa mig vid sidan om TELiT var jag helt överens med Länsstyrelsen att vänta in i det längsta med att officiellt gå ut med nyheterna, sedan det troligtvis skulle skapa en viss turbulens i pressen. Information om dessa förändringar lämnades till Hörnlund under Juni och Juli. Under samtal som sedan fördes, under tiden augusti/september, diskuterades såväl omfattning, finansiering, stödnivåer som säkerhetsnivåer.

Oktober den 11, presenteras planerna för Arbetsförmedlingen.

Under september/oktober månad förde jag mer regelbundna diskussioner med PG Hånell som resulterade i en första kompletta draft/version av vår ansökan, vilken tillställdes PG Hånell den 20 oktober 1996, via fax.

Oktober den 22 överlämnas första utkastet av  * ansökan till Länsstyerlsen.*

På PG Hånells inråden träffade jag ALMI den 24 oktober för att få råd om hur den formella ansökningsformuläret skulle fyllas i.

Detta är det datum (senast) som bör vara det datum som gäller för när projektet kan sägas utgöra startdatum och löftetsbindande.

Den 5 november besökte jag Länsstyrelsen och överlämnade en komplett version av ansökningen inklusive budgetkalkyler och uppställning för planerade investeringar och rekryteringar.

Vår officiella etableringsansökan är diarieförd 1996-11-13.

Begäran om förtur sker den 12 november. Fax och brev skickas.

Fax till PG den 12 november om förtydligande beträffande förvärv av rättigheter och att förvärv kommer att göras direkt mot ToolBox ej via mig.

Besöker Ernst & Young i Stockholm den 14 november för att få en extern värdering, bilaga B56.

November 19, nya version av justerade kalkyler + att PG i telefonsamtal utlovat någon typ av skriftligt besked som skall användas till bl.a. Arbetsförmedlingen.Fax skickas till PG Hånell som senare ringer. Utbildningen beslutas starta den 2 december 1996, varför AF tar kontakt med Länsstyrelsen för att få bekräftelse på deras ställningstagande.

November 26, brev + fax angående finansiering av utbildning. Jag har givits information av AF att deras budget för utbildning halverats och att man inte kan utge samma nivåer som tidigare utbildningar under Telit. Under samtalen diskuterar vi ändock möjligheten att söka medfinansiering från Mål 6 medel, varför jag tillskriver PG Hånell, se bilaga B6. (Länsstyrelsen Utbildningsplan 26 nov.doc)

Planerad start av utbildning 1996-12-02
Den 2 december, inget skriftligt besked har anlänt från PG Hånell, varför Arbetsförmedlingen skjuter på introduktionen och utbildningens start en vecka. Under denna kommande veckan mellan den 2 december och 6 sker ett flertal kontakter mellan AF och Hånell. På fredagen den 6 december meddelar AF att vi kan starta utbildningen, vilket skett efter att man erhållit en muntlig bekräftelse av Hånell.

Överlämnar värderingsrapport den 4 december 1996, från Ernst & Youngs värdering, bilaga B56.

Skickar fax den 6 december och ber PG Hånell om tidsplan för beslut, lärare väntar, bilaga B8.

Telefonsamtal och detaljerade diskussioner under den 8 december.

Utbildning startas 1996-12-09

Förtydligande till ansökan och kritskt att hålla tidsplanen 1996-12-09
Skriver ett förtydlignde till PG Hånell den 9 deecmber, efter våra diskussioner hur TollBox skall förvärvas in till Trendit, se vidare bilaga B7.

Trots utfästelser från PG Hånell och flera försök att nå PG lyckas inte Kjell Nygren nå PG Hånell som utlovats den 9 december i syfte att få bekräftelse.

Representanter från AF deltar på introduktion av utbildning den 10 december.
Representanter från AF är med i utbildningen den 10 december och avser att meddela att man står utanför, såvida inte PG Hånell bekräftar till dem under dagen, se mitt fax till PG den 10 december.

Deltagarlista för utbildningen faxas den 10 december, till Lydig på AF.

Utbildningsplan skickas till Arbetsförmedlingen den 12 december, så som komplement, bilaga B5.

I brev/fax den 16 december (bilaga B9) framgår att muntligt besked givits och att man sedan från såväl företagets Bank som Arbetsförmedlingen talat med PG Hånell och har givits samma löfte.

PG Hånell ringer, till mig, den 17 december och diskuterar möjligheten till ett delbeslut. Jag redogör vid samtalet att ett delbeslut kan skada redan startade aktiviteter. Följs upp med fax (bilaga B10), vilken text du du delvis finner om du klickar på bilden här ovanför.En andra fax (bilaga B10b) skickas, från mig efter telefonsamtal med PG Hånell, där jag redogör att ett "delbeslut" med förändrad ekonomiskt utfall kan få konsekvenser.

Banken har styrelsemöte den 17 december och fattar sitt beslut att ge bolaget en kredit på sammantaget 1.500.000 kronor. Beslutet meddelas mig via telefon av Henry Lindgren. Henry meddelar även bankens beslut till Länsstyrelsen.

Eftersom vi inför stundande Julhelg måste få leveranser klara med i första hand datasystem som ligger till grund för verksamheten har leverantören krävt att han innan första leveransen måste få en garanti om betalning.

Onsdag den 18 december meddelar banken leverantören Hagbergs Audio & Video i Sollefteå, att banken garanterar honom betalning, efter samtal med PG Hånell, varför han kan börja leveransen.

På uppmaning av PG och på grund av hans arbetsbörda fäster jag ned och räknar jag igenom hur ett delbeslut skulle påverka planerna. Detta återfinns i brevform samt finns även i fax. Ytterligare 2 faxar med ekonomiska uppställningar skickas samma dag till Hånell. Samma faxar skickas även till Sparbanken, Henry Lindgren. (Bilaga B17).

Den 20 december erhåller jag ett brev från PG Hånell (bilaga B18), som i korta ordalag önskar en trevlig Jul och instruerar mig att städa upp förfallna skatter.

Jag tar telefonkontakt med Hånell och vi bestämmer att träffas på måndag den 23 december i Härnösand.

Revisor Karl-Erik Eriksson skickar PM om Känngårds skatter till Länsstyrelsen.
Därefter ringer jag upp Karl Erik Eriksson, som omedelbart skriver och skickar ett PM (bilaga B19) till PG Hånell, (den 21 december - PM avseende Lars Olof Känngård) inför det planerade mötet.

Se även brev inför mötet som jag överlämnar till PG Hånell, då vi träffas den 23 december (bilaga B20).

Möte arrangerades i Härnösand den 23 december. Resultatet av mötet blev att man ställde krav på mig att mina amerikanska aktier skulle bli en säkerhet för att garantera så att krav från staten utan tvivel kan regleras. Med de förklaringar som nu gavs och alla de dokument som vi gick igenom, konstaterar PG Hånell, informellt, att han ansåg att Skettemyndigheten agerat synerligen märkligt.

Alla datorer kommer på plats som planerats och vi kan starta den sista intrimmningen av egenutvecklad mjukvara. Produktionen kommer igång som planerats den 2 januari 1997.

Låt mig här förklara att verksamheten Trendit bygger sitt koncept på en redan befintlig produkt och redan befintlig kundkrets. Trendit förvärvar flera års utvecklingsarbete, databaser, knowhow, kundregister samt nyckel personal från SMK i Stockholm, Svensk Media Konsult. Tidigare har produkterna marknadsförts under namnet ToolBox. Kritiskt för detta förvärv är tiden. Konsument undersökningar MÅSTE vara baserade på helårs-uppgifter, man kan inte utan stora problem starta upp verksamheten mitt i en säsong. Därav var förberedelserna rigorösa och allt var in planerat för att vara i drift i Sollefteå redan från den 1 januari, med personal, datasystem mm. Förberedelser hade pågått sedan sommaren, men hanterats genom SMK och deras dotterbolag ToolBox.

Januari den 7, skickar PG Hånell en fax till mig med en kopia av moms som skall betalas, vad avser Mickels Gård & Förvalting HB om 1.925 kronor.

Från Sketteförvaltningen i Stockholm (Dnr: A0197-2864-97259) får vi ett meddelande den 14 Januari om ett övervägande beträffande F-skettebevis och att man avvaktar att utge sådant.

Beslut & Löften samt villkor
Den 14 januari meddelar PG att beslutet är klart, skickar en fax och att man vill komma å överlämna detta personligt då man besöker Sollefteå på fredag den 17.

PG Hånell utarbetade ett förslag till villkor som jag mottog på fax den 14 Januari, rubricerat som Beslut 1997-01-13.

Första beslutet med villkor 1997-01-13
De krav som sedan Länsstyrelsen ställer återfinns i bilaga B21. Under punkten säkerheter B21-3:6 framgår att man ställt krav på att få företagsinteckningar samt GTi aktier.

I detta Beslut (1) 1997-01-13 (Ej diariefört) ges också löftet att så snart man har erhållit aktierna (GTi) skall man utbetala stödet. Du kan se dessa villkor om du "klickar" på den blåa texten "bilaga B21" OBSERVERA att det vid detta tillfälle står skrivet

"Panten skall utgöra säkerhet för beviljat stöd till dess att Känngård har avvecklat samtliga sina nu oklara mellanhavanden med skattemyndigheten inklusive att
slutförande skett av pågående polisutredning".

Således och helt riktigt är detta vad jag träffat avtal om. Denna formulering innebär ju inte att säkerheten avser eventuella framtida oklarheter med skettemyndigheten utan en garanti för de ärenden som nu var aktuella vid denna tidpunkt.

Vidare ställer man krav på personlig borgen, vilken endast i detta skeda skulle avse mig som person med ett belopp om 100.000 kronor Vilket senare även har ändrats till 400tkr respektive 500tkr.

Länsstyrelsen har senare hävdat att detta dokument, endast var en faxad arbetskopia eftersom den inte var undertecknad. Oavsett om den var undertecknad var dessa villkor de nivåer som vi gemensamt var överens om, sedan mina skatteaffärer dykt upp och gjort Länsstyrelsen orolig, detta avtal har ingåtts under mötet den 23 december 1996. Även om jag redan då emotsatte mig förändringar, var jag liksom redan i en tvångssituation.

Länsstyrelsen besöker Sollefteå med nya krav 1997-01-17
Fredag den 17 januari besöker Börje Hörnlund, PG Hånell, Lennart S samt Leif Byman från Länsstyrelsen Trendit i Sollefteå. På mötet deltar även Jan Näsström.

Jag var informerad om att man skulle överlämna beslutet, men så snart de dök upp visade det sig att man inte alls tänkte överlämna ett färdigt beslut. Man hade med sig en ny utskrift med HELT NYA KRAV. Krav som man inte tidigare hade redovisat eller ens fört på tal. Nu hade men utökat sina krav och lagt med ett krav på inteckning i min privata familjs fastighet. Beslut (2) 1997-01-17 (Ej diariefört) se bilaga B21-1:3.

Helt chockad kunde jag bara konstatera att de nu ställde krav som var av sådan art att jag redan vid mötet meddelade att jag inte under några omständigheter försätter min familjs bostad i riskzonen.

Jag bemöter Länsstyrelsens krav genom brev den 20 januari, se * * * bilaga B22 * * *, (Ej diariefört) ställt direkt till Hörnlund, Byman oc PG Hånell samt kopia till kommunrepresentanter och Banken samt styrelsen i Trendit.

Det är av stor betydelse att läsa detta dokument för här gör jag klart min inställning till det mesta och man kan bland annat se att jag INTE utgivit några löften om att GTI aktierna skulle vara till större värde än vad man själv kan uppskatta dem till. Tillika finns det med i detta dokument frågor som rör Mål6 och vår förväntade medfinansiering. Mål 6 medlen är således redan från start en faktor som hela kalkylen bygger på.

Beredningssammanträde hos Länsstyrelsen 20 januari.

Byman skriver brev till Francesco Galesi 1997-01-21 (bilaga B23) Leif Byman försöker lösa säkerhetsbilden genom att tillskriva Francesco Galesi den 21 januari 1997 (Ej diariefört) och be honom garantera att köpa mina aktier för 300.000 dollar om verksamheten går över styr. Detta brev tydlig gör även Länsstyrelsens medvetenhet om att bolaget är på obestånd genom Leif Bymans kommentarer: bilaga B23.

Byman ber mig att självrannsakan mitt eget handlande 1997-01-21
Leif Byman skriver till mig och berättar sin syn på läget och understryker att jag måste självrannsakan mig själv,
bilaga B24 –1997-01-21. Orsaken till att han ber mig till självransakan, är naturligtvis baserat på mitt dokument, bilaga B22, som ni hitar alldeles här ovanför. Jag är ju ganska rak på sak, och det har väl hörnlund inte gillat.

Kompletterande uppgifter inför ett delbeslut, bilaga B25 – 1997-01-21.

Intensiv jakt efter en förvaltande "bulvan"
I en förbril aktivitet börjar jag nu leta efter någon "stark" person som kan tänka sig gå in i verksamhetens styrelse och även överbrygga en ägarsituation fram tills dess mina surdegar är borta. Man kan ju inte låta bli att känna sig som en brottsling då myndigheten hanterar mig så som om jag var dömd, varför jag i vart fall försöker att hitta en konstruktiv lösning så att inte andra drabbas mer av den uppkommna situationen.

Den 23 januari (bilaga B26) informerar jag Länsstyrelsen om möjlig kandidat och hur jag resonerat med Sture Lundin om ett samarbete och tillika ägandefördelning.

Sture Lundin träder in som potentiell styrelseledamot och möjlig huvudägare.
Den 24 januari (bilaga B27) tillskriver jag Länsstyrelsen och ger dem information så att Sture Lundin skall kunna kontrolleras.

Sture Lundin besöker Sollefteå och Härnösand
Den 25 januari flyger Sture Lundin upp till Sollefteå - besöker Trendit och senare på eftermiddagen arrangeras ett möte i Härnösand där Börje Hörnlund deltar, Leif Byman deltar samt Sten Niklasson (Nutek) deltar då PG Hånell ligger hemma i influensa. Sture Lundin träffar i Sollefteå både Jan Näsström och Christer Persson. Jan bekräftar att banken i december givit Trendit ett kreditlöfte.

Efter mötet i Härnösand ställs Sture Lundin inför en del tveksamheter i fråga om möjligheten att få i ordning den svåra situationen i tid, vilket han själv beskriver i sitt brev senare 1997-02-17 bilaga B40. Vi beslutar gemensamt att vi ska försöka få med oss någon mer person, alltså efter mötet i Härnösand. Dessutom är tiden allt för knapp sedan Sture måste inhämta sin styrelse samtycke innan han kan gå in som delägare.

Ytterligare en potentiell huvudägare presenteras Gunnar Färjsjö 1997-01-28
Den 28 januari informerar jag Länsstyrelsen (bilaga B28) att ytterligare en person Gunnar Färjsjö, möjligen kan vara intresserad av att gå in i styrelsen samt hjälpa företaget. Skickar olika dokument till Gunnar så han kan läsa lite om vad som hänt.

Samordning av möte i Stockolm 1997-01-29
Efter samtalen med Gunnar Färjsjö, beslutar vi att årda ett möte så att styrelsen kan få träffa både Sture Lundin och Gunnar Färjsjö, faxar skickas ut och möte arrangeras hos Blendow den 3 februari.

Länsstyrelse har styrelsemöte 1997-01-31
Länsstyrelsens styrelse har möte den 31 januari.

Beslut nr: 3 Länsstyrelsen skickar sitt skriftliga Beslut (3) via fax den 31 januari, bilaga bilaga B29, observera datum på dokumentet.Man har inte fylt i slutlig dag i februari, men har undertecknat Beslutet den 31 januari. Nu har man i detta beslut återgått till ursprungliga beloppsnivåer. Låt mig understryka ett par "deraljer", som jag anser är något märkliga var av den första jag inte upptäkt för än jag nu sitter och lägger upp denna hemsida, vilket tog mer än 30 minuter. Tidigare är det ju helt klart, enligt bilaga B21 att "panten" skulle utgöra säkerhet för de oklara skatteafärerna. "..skall pantförskrivas för Länsstyrelsens till ett värde som vid varje tillfälle motsvarar bolagets skuld till Länsstyrelse"

Beslut 1997-02-01 Specificering av stödvillkor Efter tuffa diskussioner och med envishet får jag Leif Byman och PG att ta fram ett förtydligande till de krav som man ställer i punkten 5 ovan, Villkoren som man nu förtydligar ger mig vissa möjligheter men ändå ett intryck av att vara dömd innan jag är dömd. (bilaga B29)

Möte i Stockholm - styrelse samt Färgsjö och Lundin 1997-02-03
D

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Beskrivning av borgen till Gunnar Färjsjö 1997-02-06
Den 6 februari (bilaga B30) tillskriver jag Gunnar Färjsjö och beskriver Länsstyrelsen nya krav.

Önskar telefonmöte för att bemöta Gunnar Färjsjö
Efter flera samtal med Gunnar bestämmer jag mig för att försöka få Börje att lyssna på Gunnar Färjsjös kommentarer och önskemål om ett telefonmöte. Detta brev faxas till Börje Hörnlund 1997-02-06, bilaga B31.

Förtydligande av startdatum och redovisningstid Executive committee (bilaga B32) Förtydligande 2 - skickas den 11 februari och specificerar startdatum och vem som gör vad mellan banken och Länsstyrelsen. Mellan den 1 februari och fram till den 11 försöker jag förmå banken att släppa sina krediter utan att lyckas. Banken hävdar att Länsstyrelsens nya direktiv inte kan möjliggöra ett engagemang från Banken. Dessutom hävdar man att man inte kan pantsätta utländska aktier som är onoterade. Skall aktierna värderas krävs detta ett omfattande arbete vilket Banken inta har tanken att bekosta.

Banken har nytt styrelsemöte 1997-02-11.

Gunnar Färjsjö avsäger sig engagemang i Trendit 1997-02-11
Gunnar Färjsjö skickar mig i brev som vidarebeodras till Länsstyrelsen att han motsätter sig Länsstyrelsens
sätt att arbeta och bestämma över bolagets styrelse.
Detta brev skickas till Länsstyrelsen den 11 februari 1997, *  * * bilaga B33 *  * * Mycket läsvärt!

Banken har nytt styrelsemöte.

Nytt förtydligande om pantsatta amerikanska aktier och bankens uppfyllelser.

Förtydligande 3 - skickas den 12 februari som understryker att Länsstyrelsen inte ställer speciella krav på banken. Banken har gjort klart för mig att man inte kan upprätta ett pantförhållande, vilket man krävt i sina "hemliga villkor". Banken hävdar att man kan medverka till att
aktierna deponeras. bilaga B35.

I Länsstyrelsens nya förtydligande 1997-02-12 har man ändrat villkoren igen och går med på deponering. Man ger också lite efter på att kraven måste vara helt uppfyllda och visar att man ser att saker är på gång att hamna på plats. En liten uppmjukning.

Banken skickar sin offert den 12 februari.

Ny styrelseledamot anmäler sitt intresse Lars-Erik Lindell.
Lars-Erik Lindell anmäler sitt intresse att delta i Trendits styrelse. bilaga B36.

Påpekande om förändrade villkor till Hörnlund 1997-02-13
Jag skriver till Börje Hörnlund och försöker få fram ett förhandlingsläge. bilaga B42.
Mycket läsvärt, jag kunnde väl inte ha varit mer tydlig i min beskrivning av situationen.

Kritisk situation – nödropp till Hörnlund 1997-02-14
Jag skriver ett brev till Hörnlund och ber om hjälp, situationen börjar nu gå mig ur händerna. bilaga B37. Samt vänder mig samtidigt till Gunnar Bodén i Örnsköldsvik för att få legalt biträde.

Kräver att banken infriar sitt kreditlöfte 1997-02-14
Informerar Banken och kräver en infrielse av utgivna löften 1997-02-14, bilaga B38.

Börje Hörnlund svarar på mina brev genom Leif Byman 1997-02-14
Understryker att Länsstyrelsens villkor är vettiga och att Gunnar Färjsjö är en "skum" figur, någon man
inte kan lite på.

Leverantör av datorer ställer krav 1997-02-18
Hagbergs Radio ställer krav på banken, se bilaga B50.

Trendits revisor uppmanar om konkurs 1997-02-18

Karl-Erik Eriksson uppmanar Länsstyrelsen till rättelser och hjälp i sitt brev den 18 februari, bilaga B41.

OBSERVERA! Trots att vår Revisor Karl-Erik Eriksson blivit utmanövrerad och man krävt att "kompisen" Bengt Söderström från Ernst & Young skall träda in, fortsätter Karl-Erik att engagera sig och försöka hjälpa företaget. Lägg märke till en intresant iaktagelse. Sedan "länsstyrelsens" utsedde revisor trätt in har han som revisor för Trendit inte slösat på ett enda papper och skrivit till myndigheten om sin syn på felaktigheter. Något sådant har jag aldrig förväntat mig, för hans uppgift är ju att ställa fram tofflorna åt "herrarna" på Länsstyrelsen - ANMÄRKNINGSVÄRT.

Ernst & Young besöker Trendit 1997-02-19
Kräver kontant betalning för att hjälpa till , skickar brev till PG Hånell och Gunnar Bodén och beskriver upplevelsen, se bilaga B43. Inte nog med att jag är något "irriterad" över att Länsstyrelsen skickar sin  "springpojke", han har dessutom, trots vetskapen om den situation Trendit befinner sig i mage och vett att be om en förskottsbetalning. Han Söderströms "pojke" kan ju så här i efterhand vara glad över att "Känngård" kan besinna sig i trängda lägen.

Låt mig redan här och nu understryka att vi efter denna lilla "dust" byggde upp en hygglig relation där både Bengt Söderström deltog och där Karl-Erik Eriksson fortfarande fanns med, men dock i bakgrunden. Vid några få tillfällen kända jag nog att han Söderströms, stog på vår sida, men affärsmässigt var han tvungen att snällt tiga tå "Hörnlund" talade.

Ryktesspridning & informations läckage 1997-02-22
Problem med informationsläckage till en tidigare ovän inom Nutek. Informationen kommer från flera håll och har nått Sture Lundin. bilaga B44. Ryktesspridningen har skett via en av Länsstyrelsen och Nuteks anställda som till en välkänd företagsledare, mer eller mindre sagt att han skall akta sig för "Känngård". Skettefiffel och inblandning av Eko roteln.

I ren desperation försöker jag nu få till stånd ett samarbete eller samgående med TEMO, som indirekt är en konkurrent.

Vädjan om att konfidentiell information är konfidentiell 1997-02-24
I brev kräver jag att Hånell inte skall föra min information om förhandlingar vidare till någon annan
utan mitt godkännande, bilaga B45.

Telefonmöte Sparbanken – Länsstyrelsen & Trendit 1997-02-26
För att försöka komma fram till en lösning och efter en hel del tuffa diskussioner med Sparbanken försöker jag nu komma fram genom att arrangera ett telefonmöte, bilaga B46.

Vad hände i mötet ????????

Gunnar Bodéns brev till både Sparbanken och Länsstyrelsen gör att en förbril aktivitet sätts igång med

Länsstyrelsen går i svaromål 1997-03-02
Av bilaga B48 framgår tydligt Länsstyrelsens inställning till det mesta och man drar sig inte för att även förvränga vare sig fakta eller sanningen. bilaga B48. Se vidare mina kommentarer.

Noteringar från Länsstyrelsen 1997-03-02
Länsstyrelsen besvarar Gunnar Bodéns brev i ett dokument som benämns "Noteringar".

Att Länsstyrelsen inleder med ett försvar att man inte diskuterat nivåerna är en mycket dålig lögn. Granskar man den ansökan som är märkt "Draft" och som överlämnats kring den 20 oktober framgår det klart att diskussioner förts huruvida aktieägarlån kan utgöra tillräcklig säkerhet för diskuterade stöd. Vad Hånell refererar till att vi diskuterat i december är den diskussion som förts efter det att Hånell givits information om min privata taxeringen, vilket tydligt framgår av hans brev daterat den 20/12 1996. bilaga B18.

Redan i November har Hånell bekräftat till Arbetsförmedlingen (AF) att allt är klart och att Trendit kommer att bli beviljat Regionalpolitiskt företagsstöd. Den 9 december 1996 bekräftar Hånell Länsstyrelsens ställningstagande till Kjell Nygren på Arbetsförmedlingen. Utan detta besked kan inte AF och LAN (Länsarbetsnämden) låta oss starta utbildning. Vidare framgår det tydligt av fax redan i början av november att samtalen mellan mig och Hånell handlat om den finansiella grunden (B3,B4,B5, samt B6)

Länsstyrelsens BESLUT 1997-03-17 Villkor uppfyllda
Länsstyrelsen låter meddela att man godkänner att kraven nu uppfyllts och hänvisar än en gång till de hemliga villkoren och ett PM. Läser man nu detta PM har ordalydelsen förändrats, vilket kan ställa till problem i framtiden. Nu har exempelvis alla villkor om GTi aktierna blivit generella och utan gräns. Borgensbeloppen förändrade. Nu ställs krav att 51% av bolaget skall ägas av Anders Jarlskog, med återköpsklausul ? se vidare bilaga B49.

Beslutet är efter daterat och belopps nivåerna förändrade.

Länsstyrelsen kommenterar bolags styrelsebeslut
Länsstyrelsen granskar styrelsebeslut. Brev från Lst se bilaga B51.

Länsstyrelsen utanordnar första redovisningen
Äntligen får vi våra första pengar – krisen är för tillfället löst.

Länsstyrelsen instruerar Sparbanken om USA Aktier
LST skickar ett brev till Sparbanken i Sollefteå och ger instruktioner om hur man skall upprätta pantförskrivningshandlingar för de aktier som jag tvingats att pantsätta.

Bilaga LST-brev

Projektrapport Augusti 1997
I denna projektrapport understryker vi betydelsen av att handläggningen av andra ärenden sker skyndsamt eftersom dessa är en stor belastning på företagets likviditet. I ett senare möte och uppföljning där Leif Byman och PG Hånell besöker Sollefteå gör man helt klart för oss att Mål 6 ansökan bara är en formalitet.

Deras kontrolland och tillika vår revisor Bengt Söderström har vidare vid var redovisning och under hand betonat vikten av dessa medfinansieringar som helt nödvändiga för verksamhetens fortsatta tillväxt.

HÄNDELSEFÖRLOPP HÖSTEN 1997
Till den nu redan komplicerade bilden kommer två nya ärenden in i helhetsbilden. Trendit lämnar in en Mål 6 ansökan, helt enligt tidigare planer och får hjälp med att utforma denna så det skall passa in på rätt åtgärds program samt att beloppsnivåer i fråga om Länsstyrelsens medfinansiering är inom ett beslutsområde som gör det enkelt för Länsstyrelsen att fatta sitt beslut. Denna ansökan lämnas först in i Juli och ändras för att sedan i slutlig version inlämnas den xx Juli.

Handläggaren Jeanette Edblad försökte först att få med ansökan så den skulle kunna varit med till beslutsgruppen redan i augusti. Men då tiden var knapp lät hon meddela mig att en ansökan i denna omfattning kräver ett mer detaljerat förarbete.

Ansökan diarieförs med datum xx enligt Länsstyrelsens register.

Det märkliga här är att inte beslutsgruppen blivit informerade om existensen av ärendet. Detta bekräftas av både SIF, LAN och May-Britt Engström (kommunstyrelsens ordförande) så sent som under vecka 45.

Upprinnelsen till den nu akuta situationen är den att vi förväntat oss att beslutsgruppen för Mål 6 skulle ta ett beslut om vår ansökan den 23 oktober samt att Länsstyrelsen skulle meddela beslut om medfinansiering och beslut i vår ansökan om att bygga upp en Marknadsavdelning.

Mål 6 ansökan lämnas in i slutlig version 1997-08-06
Ansökan återfinns i sin helhet i bilaga C1. Kopia av ansökan skickas till både Leif Byman,
Börje Hörnlund som PG Hånell.

Ansökan om att etablera en Marknadsavdelning lämnas in 1997-08-11
Ansökan lämnas in samt brev med förtydligande. Samtal med Hånell sker även under veckan som föregås av den 11/8. Under samtalen med Hånell påpekar jag vikten av att ärendets inlämnings datum är väsentlig eftersom vi börjar utbildningen den 11/8 och jag vill undvika framtida problem om startdatum. Hånell uppmanar då mig att skicka in blanketten så att den kan registeras. Se vidare bilaga C2.

Möte i Sollefteå Leif Byman & PG Hånell 1997-09-06
Inför detta möte har jag tillställt Länsstyrelsen vår stora projektrapport samt tillhörande följebrev 1997-08-16, se bilaga B55.

Mötet var planerat till den 5/9 varvid hela styrelsen rest till Sollefteå för att träffa Hånell, Byman samt Mål 6 ansvarig handläggare. Hånell ändrar detta möte klockan 13:00 den 5/9 trots att vi alla sitter och väntar och flyttar mötet till Lördag den 6. Håkan Johnsson, Sten Rönnberg kan stuva om i sina resplaner och blir kvar över natten medan Anders Jarlskog är tvungen att resa hem.

Under detta möte som kom att handla om huruvida jag skulle ta ut 25.000 kronor per månad eller mindre redogjorde styrelsen för händelseutvecklingen och det handlingsprogram som styrelsen genomfört under sommaren.

Vi redovisade utöver olika åtgärds program även företagets ekonomiska ställning och de besparingar som jag lyckats genomföra under hela processen oktober 1996 fram till sista augusti 1997. Dessa besparingar visar att vi reducerat kostnaderna med 30%. Se ekonomisk uppställning bilaga C3.

Under detta möte framkom det helt tydligt att Mål 6 ansökan mer var en formalitet och att det nu fanns personer som "skyndsamt" handla vår ansökan för att kunna få klart ett beslut till den 23/10.

Vi gjorde då klart för Länsstyrelsens representanter och visade en likviditetskalkyl som helt tydligt visar att Mål 6 pengarna är NÖDVÄNDIGA för att återställa den nu snedvridna likvida situationen.

Hånell påtalar även att vår ansökan om Marknadsavdelning inte kan beslutas innan vi redovisat klart vår första ansökan.

Utredning av arbetslösa i Länet föreslås 1997-08-27
I brev till Hånell föreslår jag inför våra planer att starta arbetsplatser på distans till Sollefteå att man måste utreda förutsättningarna. Se bilaga C4.

Brev till Börje Hörnlund – Länets intresse för nya arbetstillfällen 1997-09-29
Efter vissa indikationer blir jag orolig för hur våra ärenden handläggs varpå jag skriver ett brev till Börje Hörnlund, bilaga C5. Jag har inte erhållit något svar.

Påminnelse till Hånell om utredning – inventering 1997-09-29
Jag skriver till Hånell och ber om ett besked före den 10 oktober, svar erhålles inte. Länsstyrelsens brev till oss i denna fråga saknas i mina dokument. Mitt brev återfinns i bilaga C6.

Jag skriver till Hånell 1997-10-08 och frågar hur det går.
Hånell ringer mig och ger inte några indikationer på att det skall vara några problem. Han skall följa upp det hela själv och återkommer strax efter med en förfrågan om han på Länsstyrelsens bekostnad kan göra en budget för de närmaste 6 månaderna. Mitt brev är bilaga C7.

Härefter följer ett antal samtal mellan mig och Bengt Söderström som även har kontakt direkt med bl.a. Hånell. Han ges intrycket av dessa samtal att Mål 6 ansökan skall behandlas den 23 och att man inför detta beslut behöver en uppdaterad ekonomisk budget.

Ekonomisk Budget lämnas in 1997-10-22
Bengt Söderström lämnar in sin ekonomisk rapport 1997-10-22, bilaga C8.

Telefonsamtal från Ulf Kjelsson om Mål 6 1997-10-23.
Ulf Kjelsson, ansvarig för myndigheten Mål 6 kansli i Härnösand, ringer upp mig och redogör för situationen att ärendet inte handlagts och ej heller kommer att
handläggas på direkt order av Hörnlund.

Efter diverse samtal med bl.a Bengt Söderström skickar jag ett fax till Härnösand på fredag den 24 november.

Orolig över handläggning till Börje Hörnlund 1997-10-24
I mitt brev uttrycker jag förvåning över vad som hänt och ifrågasätter naturligtvis att man inte givit oss denna väsentliga information redan tidigare. bilaga C9.

Jag lyckas få tag i Leif Byman som befinner sig i Milano och efter samtal med honom lördag den 25

Brev / meddelande från PG Hånell om möte i Härnösand.
PG Hånell bekräftar på lördag den 25 att vi skall träffas i Härnösand den 29/10 och att även Anders Jarlskog skall delta. bilaga C10.

Möte i Härnösand 1997-10-29- Samtalsanteckningar
Under mötet kretsade de flesta diskussionerna kring verksamhetens dåliga likvida situation. När vi redogjorde för det faktiska läget att detta berodde på att Trendit finansierat kompetensutveckling under hela 1997 utan att Länsstyrelsen eller Mål 6 gott in med sina medel översköljdes dessa argument med argument att vi har för dåliga intäkter och en allt för stor kostnadsmassa.

Jag försökte beskriva att dessa är helt enligt uppgjorda planer och att vi har stora produktionskostnader innan vi kan sälja våra rapporter. Diskussionen kretsar vidare kring krav om att kostnaderna (antalet anställda) måste reduceras. När jag då upplyser om att vi inte kan producera nuvarande rapporter med mindre personal tyckte åhörarna att man då får se över produkten.

Under mötet framförs krav på att vi skall höja aktiekapitalet med 500.000 samt minska kostnader med 25% och sist men inte minst Jarlskog vill man skall vara företagets VD.

Trots mycket tydliga förklaringar lyssnar man inte på våra argument. Mötet avslutas och Länsstyrelsen lovar att ge oss sina krav skriftligt dagen efter.

Börje Hörnlund avlämnar personligen brev 1997-10-30. (bilaga C11) Hörnlund kommer till Trendits kontor oanmäld och överlämnar personligen Länsstyrelsens krav på utvecklingsåtgärder. Än en gång förändrar man villkor utan hänsyn till tidigare avtal / villkor. Dessutom har det varit känt för Länsstyrelsen under hela sommaren vikten av Mål 6 och hur detta påverkar företagets likvida situation.

Trendits svar på Länsstyrelsens krav 1997-11-04.
I brev till Länsstyrelsen framför Trendit ett antal synpunkter och jag försöker i den bästa andan förmå Länsstyrelsen att inta en mjukare linje så inte verksamheten äventyras. Jag framför även krav på att Länsstyrelsen accepterar en handlingsplan som sträcker ut sig i tiden och möjliggör en förändring. Se bilaga C12.

I detta brev föreslår vi en total ökning av aktiekapitalet till 1.950.000 kronor, från i dag 200.000 och att man genom detta även tillför företaget 400.000 friskt rörelsekapital.

Länsstyrelsen frågar om kvittat fordan både är en skuld och aktier 1997-11-03 I ett märkligt brev från Länsstyrelsen frågar man om den fordran som omvandlas till aktiekapital även kommer att stå kvar som en skuld och samtidigt bli aktiekapital. Se vidare bilaga C13.

Svar till Länsstyrelsen i brev 1997-11-03
I svar på Länsstyrelsens något märkliga fråga beskriver jag hur ökningen kommer att ske.
Naturligtvis kan inte en långivare stå kvar med en fordran om man har omvandlat sin fordran
till aktier, i stället, om nu detta hade varit fallet.

Underrättar GTi om planerad nyemission 1997-11-03
Skickar brev och diskuterar frågan med Steven Porter i USA, bilaga C15.Som inta har direkta invändningar utan önskar för formalierna att jag rapporterar detta skriftligt så jag även kan få deras offeciella svar.

Informerar Länsstyrelsen om aktiefördelning 1997-11-03
I brev berättar jag att antalet aktieägare kan komma att förändras och hur ägarbilden ser ut vid ett genomförande. Här är det av stor vikt att understryka att jag i samtal med PG Hånell har förstått att deras inställning, från Länsstyrelsens sida, inte alls vill att jag skall kunna ta tillbaka mitt ägande oavsett hur det går med skattemålen. bilaga C16.

Historik & spöken i garderoben, brev till Hörnlund 1997-11-04
För att om möjligt lindra min fadäs att överhöra viss information under vårt möte i Härnösand skriver jag några rader till Hörnlund i syfte att åter komma fram till en samtalsnivå som är rimlig. bilaga C17.

Brev till Ulf Kjelsson i fråga om Mål6 1997-11-04
Med anledning av Ulf Kjelssons telefonsamtal lovade han att i brev motivera sig och även tillställa mig information som departementet lämnat ut och som skulle beskriva det faktum att vi inte kan erhålla Mål 6 pengar. Jag efterlyser således detta i mitt brev. bilaga C18.

Skriver till Länsarbetsnämndens direktör i Härnösand 1997-11-04
Jag skriver för att förhöra mig om hennes möjligheter att påverka utvecklingen. Eftersom inte Agneta är hemma tar en Lars Tängman hand om brevet. Efter samtal med honom visar det sig att han sitter i beslutsgruppen för Mål 6 och att han inte hört talas om vår ansökan. Jag postar samma dag en kopia av vår ansökan. bilaga C19.

Peter Näckå skriver ett brev med lite kommentarer 1997-11-05
I bilaga C20 kan man tydlig läsa hur en nära samarbetspartner uppfattar situationen och hur det påverkar hans företag.

Kallar till krismöte i kommunen 1996-11-06
Efter flera samtal med Christer Persson (kommunchef) bestämde vi att sammankalla till ett krismöte klockan 07:00 på kommunhuset i Sollefteå. Till mötet kom Kommunalrådet Jan Näsström, kommunstyrelsens ordförande May-Britt Engström, VD för Sollefteå Näringslivs AB Staffan Sjölund samt VD för Sollefteå Förvaltaren Lennart Hagström.

Dels summerade jag utvecklingen i brev som återfinns i bilaga C21, samt i därtill hörande OH-bild.

Resultatet av mötet var att man som jag är förundrad över hur hela denna historia har utvecklat sig. Man beslöt att Staffan Sjölund i första hand skulle försöka tala med PG Hånell och därefter skulle May-Britt Engström söka träffa Hörnlund.

Men sa under mötet att det skulle vara en katastrof för Sollefteå och Länet om 42 anställda + 14 i utbildning blev arbetslösa och hur skulle detta påverka framtiden.

OBS! Den stora "fula" gubben är naturligtvis Hörnlund & Co.

Meddelande från Länsstyrelsen – man ändrar inte sina krav 1997-11-05 I ett meddelande från Länsstyrelsen låter man oss förstå att man å ena sidan är positiv till att aktiekapitalet ökas men å andra sidan nu måste STRAFFA de som ställer upp genom att de skall förändra tidigare beslutade villkor och gå med på att ligga kvar med ett lån om 1.400.000 utan ränta och amorteringar i 1 år. Vad man säger är att om man inte byter sitt krav mot aktier (som borde vara bra) kan man fortsättningsvis både få ränta + amorteringar. Totalt snurrigt. ! Dessutom gör man hela transaktionen omöjlig genom att kräva att Anders Jarlskog ensam skall äga 51%.

Och där stod vi,,,,,, i November 1997.

---

DAGBOK VINTERN 1997
från hösten och vintern 97/98

Detta avsnitt av Dagboken är helt nyskrivet och har inte blivit distribuerad till några tidigare, i form av en överblick. Däremot har dokument som jag kommer att refferera till blivit distribuerade.

Nu är det ju en hel del som hänt efter november månad 1997 och fram till konkursen, våren 1998.

Framför allt handlar denna del av berättelsen om hur Länsstyrelsen övertygade oss om att fortsätta verksamheten och att vi skulle få våra ansökningar prövade i en positiv anda.

Det handlar om ansvar och det handlar om att utsätta sig för risker att fortsätta om det skulle fortsätta på det sätt som vi upplevt fram till november månad.

Om Länsstyrelsen i sitt agerande vid denna tidpunkt talat om för oss att vi inte skulle erhålla de Mål 6 medel som vi borde erhålla som en del av finansieringen av hur arbetslösa utbildades, ja då hade det sett annorlunda ut i dag.

Detta avsnitt är ju så att säga det sista kapitlet i Trendits historia, så som företag i Sollefteå, men historien har ju en även en "spännande" fortsättning och i slutänden kanske som allt bra, ett återuppstående.

Vare sig, jag eller andra är ju än "döda" till kanske förträt för en del tjänstemän, som troligtvis skulle sova mycket bättre om människorna som omger ett ärende kunde försvinna lika enkelt som dokument kan försvinna då man kör ned dem i pappers-tuggen.

Summerar vi nu händelseutvecklingen från november 1997 och fram till konkursen kan vi även se att det är här som den direkta orsaken till den påtvingade konkursen uppstår - Länsstyrelsen vägrar kategoriskt att inse att man i sin andra befattning som Mål 6 myndighet har gjort en fundamental misstolkning då man tror att medfinansiering i projekt för kompetensutveckling som genomförs till ARBETSLÖSA är att likställas med stöd till företag.

Denna fatala misstolkningen är den direkta orsaken till att inte Trendit överlever och senare försätta i konkurs.

Man försökte från Länsstyrelsen sida både missleda oss som företrädare och beslutsgruppen för Mål 6 och man hävdade att de så kallade "de minimis" reglerna skulle tillämpas mot Trendit.

De Minimis reglerna kan i korta ordalag beskrivas så som en typ av "tak" , att enskilda företag inte från Strukturfondsmedel kan erhålla mer än 800.000 kronor, i syfte att inte snedvrida konkurrensen på arbetsmarknaden.

Trendit hade ansökt om flera miljoner i stöd, inte till verksamheten Trendit utan till ett utbildningsprojekt som varit i gång sedan december 1996 där faktiskt LAN Länsarbetsnämnden är huvudman och endast Trendit den som genom upphandling genomför utbildningen till Arbetslösa.

Således söktes det medel till ett projekt som är dels utanför näringslivet och dels helt avsedd arbetslösa som står utanför näringslivet.

För oss var detta helt skilda saker, men för tjänstemännen och deras chef, blev detta lite för mycket för den uppenbarligen ringa kompetens man hade i regionalpolitiska åtgärdsfrågor.

Efter en rad olika tumulter, tårar och en hel del turer och advokaters involverande, försökte jag finna sanningen, och någon mer kunnig att dryfta det hela med, än att lyssna till envisa och prestigefyllda tjänstemäns försvarstal. För många argument som gjordes gällande mellan turerna på Länsstyrelsen var så ytterst märkliga att vi ställde frågan vidare till Övervakningskommittén för Mål 6.

Övervakningskommittén vänder sig då till fondansvarig myndighet som, tyvärr lite sent i händelseförloppet ger följande svar:

"NUTEK har till Arbetsmarknadsstyrelsen överlämnat ett projekt "Kvalitet och Distans RiT-operatör" för bedömning beträffande tillämpning av EU:s "de minimis regler"."

"Som fondansvarig myndighet för Socialfonden är det Arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning att EU:s "de minimis regel" inte är tillämplig på insatser för utbildning av arbetslösa."

Vill du titta på orginaldokumentet kan du trycka här.

När vi fick detta glädjebesked trodde vi alla att nu var allt räddat, nu skulle vi kunna fortsätta och vi skulle trots allt kunna överleva.

Men ack vad vi bedrog oss. Efter ett antal turer, sa Börje Hörnlund att pengarna var slut, så det var bara att glömma.

Efter ytterligare kontakter med fondansvarig myndighet lät man mig förstå, att om en beslutsgrupp för Mål 6, anser sig ha tolkat en regel fel och om beslutsgruppen ställer ett önskemål om extra medel till en insats som är förenligt med reglerna om kompetensutveckling, så skulle dessa medel tilldelas som extra medel.

Man upplyste mig om att det alltid fanns marginaler och sedan vårt projekt pågått länge och gav bra resultat fanns det ingen anledning att fondansvarig myndighet skulle ställa sig på tvären. Men förfrågan och framställan måste komma från rätt håll.

Låt mig här få flika in mitt stora tack till både Övervakningskommitténs Håkan Pettersson, som verkligen med sina klara och sin goda insikt i regelverkets snår, fick mig att hoppas att regel-riktig verksamhet är något man efterlyser.

Å att inte förglömma, de kontakter som varade mellan mig, Trendits företrädare och fondansvarig myndighet, var tillika en ny värld. Sakligt, riktigt, goda råd och ett mycket snabbt

Hur det gick, kanske du redan kan räkna ut, men här kommer i vart fall händelseförloppet och aktuella dokument att presenteras i kronologisk dagboksordning.

Å du, eftersom jag ägnat tusentals timmar att göra all denna information tillgänglig åt dig, som just nu läser detta, kan väl du i vart fall vara bussig å skicka mig dina synpunkter, vare sig de är bra eller dåliga.

Denna del är fortfarande under uppbyggnad

---

 

Denna del är fortfarande under uppbyggnad

Efterlyser utlovat brev från beslutsgruppen 1997-11-10
Efter f

Mål 6 - Beslutsgruppen skickar meddelande 1997-11-11 till Trendit.
Efter f

SNA skriver brev 1997-11-14 om vikten och betydelsen av Trendit.
Efter f

 

 

Internutredning avseende Mål 6 och tillämpning av "De minimis" 1998-01-14
Efter ett antal näst intill olidliga försök att förmå handläggare, chefstjänstemän och Hörnlund att förstå innebörden av vad som avses med "De Minimis" beslutar jag mig för att söka skapa ett dokument som måste kunna tjäna som en vettig förklaring och som borde få vem som helst att kunna tolka regler rätt. Du finner detta dokument här, "Internutredning Mål 6".

Ansvar och lagar
Redan tidigare under etablerings fasen har jag genom egna brev och genom brev som skickats från vår Advokat Olof Alderling, understrukit vikten av att Länsstyrelsen förstår att vi å ena sidan vid olika tillfällen, sett ur bolagets och skattelagstiftningens perspektiv, insett att en konkurs skulle vara det rätta förfaringssättet i syfte att skydda styrelsen och företrädare.

Det är ju så, som du säkert vet, en styrelses och företrädares ansvar att betala förfallna skatter och avgifter om man driver ett företag vidare om det är på obestånd.

Vi har ju, i hela vårt resonemang gentemot Länsstyrelsen visat att verksamheten inte kan överleva, såvida inte Länsstyrelsen lever upp till de olika roller man företräder och vi har vidare påvisat att vi inte kan gå vidare såvida inte vi vet att Länsstyrelsen kommer att leva upp till utgivna löften.

Begäran om anstånd för skatter & avgifter 1998-03-30
Likviditeten och förseningar i beslut har nu hunnit i kapp oss, så Trendits likvida situation är kritisk, varför en ansökan om anstånd skickas till Skattemyndigheten.Bilaga: Ansökan om anstånd.

 

Begäran om att vår ansökan skall prövas i beslutsgruppen för Mål 6 1998-03-31
Beslutsgruppen för Mål 6 skall ha ett sammanträde, inför detta möte tillställer jag beslutsgruppens kansli ett brev, som mycket klart redogör för de faktiska förhållandena och en rekommendation i hur situationen kan nomaliserad. Brevet som skickades till beslutsgruppen återfinner du här, om du trycker på denna länk.Bilaga: Begäran om prövning.

 

 

 

 

ANALYS AV ÄNDRADE VILLKOR

Villkoren från Länsstyrelsen har förändrats ett antal gånger. Dessa förändringar har skett i ett läge då jag inte givits några valmöjligheter utan att åstadkomma stor skada för såväl mig själv, familj, anställda och leverantörer. Dessutom skulle en vägran att låta mig bli pressad även kunna leda till dålig "bad will" för kommunen och Länsstyrelsen. I ett sådant läge då jag ändå bestämt mig för att leva här har jag inte haft mycket att välja på.

Så som säkerhet för stöd och lån beskrev jag redan i vår ansökan sidan 17:38 enligt följande:

Företaget kan lämna säkerhet i bolaget i form av Företagsinteckningar. Mot bakgrund av bolagets goda balans och stora insats från ägare blir företagsinteckningar en stark säkerhet.

På vilken nivå dessa skall ligga och från vilket värde får bli en fråga som måste diskuteras. Det är av stor vikt att lämna lite utrymme för händelser som vi i dag inte kan förutse, vi föreslår att Länsstyrelsen tar en position efter bankens engagemang samt att vi mellan bakens initiala engagemang och Länsstyrelsen lägger in en "buffert" på 500.000 kronor vilket skulle ge Länsstyrelsen företagsinteckningar från 1.500.000 och uppåt.

Det har således INTE varit diskussioner om andra säkerheter än
vad företaget själv kan åstadkomma.

Länsstyrelsen beordrade att en opartisk värdering av affärskonceptet och föreliggande plan skulle utföras. Detta resonemang var på tapeten i slutet av oktober och efter Hånells godkännande tog jag kontakt med Ernst &Young i Stockholm. Vi hade vårt första möte den 14 november och efter deras besök i Sollefteå lämnade man sin värdering den 4 december, tillika samma dag som jag faxar rapporten till Länsstyrelsen. Se vidare bilaga B56.

Hånell bekräftar sedan i början av december till både Banken och Arbetsförmedlingen att ansökan kommer att beviljas.

Efter vårt gyllene möte den 23 december, som var en följd av Hånells brev den 20/12 (bilaga B18), besvarades av mig den 23/12 (bilaga B20) samt av Karl-Eriks rapport bilaga B19. Påtalar jag att dessa uppgifter på intet sätt är nya. Jag vidhåller även under vårt möte att Länsstyrelsen kunnat kontrollera uppgifter genom sina kanaler.

Byman berättar då att man är orolig för hur media kan komma att hantera frågan. Med respekt för att jag inte vill att jag som person på något sätt skall ge Länsstyrelsen några extra bördor förklarar jag i brevet (B20) att jag under vissa villkor kan tänka mig att lämna en begränsad pant i mina USA aktier.

 

Accepterade villkor 1997-01-13 (bilaga B21-3:6) Efter mötet diskuterar jag och Hånell detta och då Hånell skriver ner villkoren till sitt Beslut den 13/1 är vi överens om den formulering som där är underlag för Länsstyrelsens beslut: Dessa villkor var enligt min mening helt rimliga och gav mig möjlighet att åter kunna fritt förfoga över mina aktier så snart oklarheterna var utredda. Dessutom stipuleras villkoren om en begränsad borgen på mig och ingen annan samt att bolaget skall ha två revisorer. Om de första löftena överhuvudtaget skall frångås är dessa villkor de som jag varit överens om. Alla senare krav har tillkommit i situationer där jag inte givits några möjligheter till alternativ.

Dessa villkor var enligt min mening helt rimliga och gav mig möjlighet att åter kunna fritt förfoga över mina aktier så snart oklarheterna var utredda. Dessutom stipuleras villkoren om en begränsad borgen på mig och ingen annan samt att bolaget skall ha två revisorer.

Om de första löftena överhuvudtaget skall frångås är dessa villkor de som jag varit överens om. Alla senare krav har tillkommit i situationer där jag inte givits några möjligheter till alternativ.

Vid tidpunkten mellan den 12 januari och Länsstyrelsens besök i Sollefteå den 17 tillkommer en omständighet som definitivt förändrar Länsstyrelsens sätt att hantera fortsatt handläggning. Sten Niklasson (från Nutek) kommer in i handläggningen, varefter inget blir sig likt utan man kan se klara band mellan det strul som förevarit TELiTs etablering och nu Trendit. Villkoren och en tydlig utmanövrering av mig är ett tydligt mönster.

Nutek andan kommer in i handläggningen
Jag har även i samtal med Niklasson och Hånell erhållit uppgifter om att Niklasson grundar vissa värderingar på såväl mig Som Karl-Erik utifrån "underhandskontakter" med EKO roteln i Stockholm. Ärenden som legat kvar på mig personligen sedan 1989/90 lades ned i våras.

Följer man nu mönstret efter den 13/1 kan man tydligt se att mina slutsatser ovan troligen bottnar i just Niklassons involverande.

BESLUT den 17 januari 1997

Här har man nu ändrat formuleringen i fråga om aktierna med bara orden "Aktierna skall pantsättas för Trendits rätta fullgörande av samtliga förpliktelser gentemot Länsstyrelsen", här har man tagit bort allt som rör min rätt att få tillbaka aktierna.

Dessutom har man lagt till en pant i min och familjens privata fastighet om 500.000 kronor.

Den personliga borgen är oförändrad.

I mitt brev den 20/1 (bilaga B22) beskriver jag tydligt min reaktion och den nu snedvridna säkerhetsbilden samt hur detta kommer att begränsa företagets utveckling.

Nya krav och Känngård är utanför 1997-02-01
Efter en hel del diskussioner kommer senare de nya kraven som ger en viss begränsning i fråga om aktierna men nu helt lyfter ut mig vid sidan om företaget.

Se vidare bilaga B29.

Här har man även lyft in ett nytt borgensbegrepp som nu lyder på kollektivt åttagande i styrelsen, delägare med 400.000 kronor.

 

Slutliga krav 1997-03-14
Nu har aktierna helt plötsligt återigen och utan villkor blivit Länsstyrelsens pant. Vidare är det bara en revisor utsedd av Länsstyrelsen. Känngård får inte ensam teckna firman. Nu kräver man ny ägarstruktur samt dagliga rutiner skall hanteras i Lund. Borgensbeloppet har nu blivit begränsat till 135.000 kronor per person.

 

Nya krav inför hösten 1997-11-09

• Öka aktiekapital.
• Minska kostnader.
• Inga utsikter för LOK att återta ägande.
• Önskemål om att Anders Jarlskog går in som VD.
• Utbytt del av förlagslån bestraffas med ränte och amorteringsfrihet
  under ett år.
• LOKs arbete max 15.000 kr per månad.
• Jarlskog & andra i styrelsen skall vara utan ersättning.
• Ytterligare ansökningar behandlas ej.

 

 

ALLMÄNNA KOMMENTARER
Ett av argumenten från Länsstyrelsen sida som skäl för förändrade villkor, har kretsat kring att det skulle ha framkommit ny information om mig så som person, som skulle innebära att man måste förändra villkoren.

Ingen ny information har i sak kommit fram som ger anledning till detta påstående. Man har haft kännedom om den pågående revisionen och den inlämnade anmälan hos åklagaren samt tidigare ärenden allt sedan TELiT skulle etableras. Att ett pågående skatteärende kan leda till eftertaxeringar är en naturlig del i en process.

En revision/granskning brukar i de flesta fall leda till justering av lämnade uppgifter och i mitt fall har skattemyndigheten förändrat flera års deklarationer utan att jag givits möjlighet att mina yttrande vägts in. Således är inte saken utagerad och således är det ingen ny information som kommit fram.

Jag är helt övertygad om att förändringen helt hänger samman med andra "historier" där tjänstemän och Landshövding hängts ut, varför man fått lite kalla fötter.

Information som är sekretessbelagt läcker ut via Länsstyrelsens kontakter med NUTEK och som direkt skadar verksamheten. Där tjänsteman på Nutek systematiskt försöker att undergräva den strävan som jag haft att få rätt personer att engagera sig i företagets styrelse samt möjliga delägare.

Sparbanken borde stå för det kreditlöfte som man givit oss den 17 december. Detta löfte var formulerat som en kredit på upp till 1.500.000 kronor som verksamheten kunde disponera samma dag som beslut meddelades från Länsstyrelsen.

Efter möte i Härnösand den 20 februari, kan man bara konstatera att positionerna var helt låsta och att Håkansson från Sparbanken trots Länsstyrelsens förtydliganden envisas med att bara stå fast vid sin offert.

Situationen var då så kritisk att en lösning på situationen endast kan komma ur ett sista desperat försök från min egen sida. Detta sista försök bygger på att jag försöker förmå någon att se ett kommersiellt värde i Trendit och utifrån dessa grunder gå in och köpa sig till en position som får alla att ändra uppfattning.

Jag tog kontakt med TEMO och har till dem skickat ett förslag samt information om bakgrund och problembild.

Om man nappar på mitt förslag kanske vi kan åstadkomma en förändring i ägandet som får den följden att banken ändrar sitt beslut och att Länsstyrelsen förändrar sin villkor så att en ny ägare kan gå in på de villkor som jag föreslagit.

Min vilja att hitta lösningar som i första hand gagnar länet och kommunen är således helt klar, vilket innebär att jag inte har sökt egen vinning i de förslag som lagts fram.

Övriga kommentarer
Länsstyrelsens och Bankens agerande har bl.a. lett till att jag inte har kunnat engagera mig i bolagets affärsutveckling under tiden december till maj månad 1997.

Har också orsakat det faktum att Jonake Eriksson sagt upp sig, blev för orolig och trodde inte att situationen skulle kunna lösa sig.

Hit flyttade familjer mår mycket dåligt och är djupt oroade över situationen.

Min egen familjen har drabbats mycket hårt.

 

Följder och skador
Jag anser mot bakgrund av den stora öppenhet och djupa engagemang som man haft under hela resans gång från Länsstyrelsens sida handlat ovarsamt och vilselett mig och Trendits styrelse.

Man har inte skilt mellan sak och person.

De krav som följde eftertaxeringen skedde under tvång.

Orsaken till starkare "hängslen" bottnar troligen i de ärenden som Länsstyrelsen vid tidpunkten blev uthängda för i pressen.

Hela min situation blev hotad och jag gavs inga alternativ.

Uppoffrat allt och riskerat allt.

Demoraliserande, personalen lider.

 

Personlig slutsats
Länsstyrelsen har genom sitt agerande förespeglat mig löften och dessutom meddelat banken, Länsarbetsnämnden med flera att beslutet är klart och att man på grund av arbetsbörda inte hunnit skriva ut beslutet. Detta skede redan i november månad.

Utifrån dessa förutsättningar startade jag själva etableringen och rekryterade personal till både utbildning och ordinarie funktioner. Vidare gjordes ett antal åtaganden gentemot leverantörer enligt de investeringsplaner som förelåg för ett förverkligande.

Länsstyrelsen har givit mig minst 4 eller 5 olika beslutsformuleringar under resans gång, där den senaste formuleringen helt utan förvarning presenterades så sent som den 16 januari där Länsstyrelsen helt plötsligt ställer nya krav.

Om en myndighetsperson i chefsbefattning ger en sökande klara besked om att han kan starta upp en verksamhet och att sökta medel kommer att beviljas, därefter dvs 3 månader senare börjar man ställa helt nya krav som helt förändrar villkoren så att en fortsatt verksamhet blir omöjlig.

a) Har inte en myndighetsperson ett ansvar ?

2. Får en myndighet utan saklig grund förändra ett redan meddelat löfte,
   förändra villkoren så att de även påverkar retroaktivt ?
3. Måste inte en myndighet i en sådan situation ta hänsyn till redan givna löften
   och medverka till att man inte skadar verksamheten.

Länsstyrelsens agerande har både åsamkat verksamheten försening i form av utvecklingsarbete och arbete med patenträttigheter, vilka kanske även nu äventyras då information bollas mellan flera nya inblandade parter inom Länsstyrelsen.

 

Övriga frågeställningar

Tidsbegränsad förvalting hos annan ägare eller ?

Vid flera tillfällen har jag snappat upp att det finns en avsikt att jag inte skall kunna återta majoriteten i Trendit, eftersom det ALLTID kommer att finnas ett förbehåll att en ägandeförändring måste godkännas av Länsstyrelsen.

Jag har vid upprepade tillfällen påpekat att detta måste förtydligas så det inte blir ett missförstånd i framtiden. Jag har inte lyckats få några vettiga svar. Jag är nu övertygad om att Länsstyrelsens ambition är den att jag inte överhuvudtaget skall kunna få bli ägare, vilket man sagt i klartext.

Förmynderi – tvångsförvaltning

I det fall Länsstyrelsen på ett så uppenbart sätt detaljstyrt Trendit, är inte då de enskilda tjänstemännen legalt ansvariga för följder. Om man undantagit mig mina möjligheter att agera och de har haft den information som de haft, hur bedöms detta ?

Deponering av aktier har utan information flyttats.

Har utan att jag blivit informerad eller givits kvitto eller avtal flyttats från Sparbanken till Länsstyrelsen, varför och hur kan jag åter kontrollera dessa aktier ?

 

Att bli bränd, riktigt bränd  !

 

Vad har allt detta kostad mig, fram till hösten 1997 och därefter fram till konkursen.

Vad har konkursen kostat statskassan.

Hur många miljoer har statskassan förlorat i skatteintäkter

Här avser jag att i sak berätta om vad allt detta har kostat mig och företaget i kronor och ören.

 

---

Hit men inte längre har jag alltså hunnit till i dag den 30 mars år 2000. Det finns fortfarande hundratals dokument, faxar och återgivning av samtal som skall flikas in vid sin rätta ditpunkt. Det finns faxar och en hel del intressanta "vittnes" uppgifter som kommer i ett senare skede styrka de misstankar om än grövre brott, som jag riktar mot Hörnlund & Co.

Lämna nu dina synpunkter, tryck bara här på denna länk.

Tack för att du tagit dig tid att läsa ända fram till hit. Var det bra eller dåligt med musik i bakgrunden. Har jag i dagboken rört till det hela eller fr du som läsare och kanske utomstående en begriplig bild av vad som hänt. Detta och andra synpunkter är mycket värdefulla.

Med ett hjärtligt  tack för visat intresse

Lars Olof Känngård