Känngård skriver till Hörnlund

Länsstyrelsen i Västernorrands Län
Börje Hörnlund
Leif Byman
PG Hånell

Sollefteå, Sweden
Den 20 januari 1997
lnsst002.doclnsst002.doc - 97-01-20 12:3597-01-20 01:08
Page: 1:10

Efter vårt möte i Fredags här i Sollefteå och inför ett eventuellt möte under helgen finner jag det synnerligen viktigt att i brev fästa ned några kommentarer och även lyfta fram några punkter.

Inledningsvis måste jag framföra min besvikelse över mötet. Jag var informerad om ett officiellt överlämnande av Ert beslut. Till min stora förvåning dyker det helt plötsligt upp nya villkor och det värsta av allt, beslutet är tydligen fortfarande inte formellt fattat. I sak har ni under mötet framfört krav om säkerhet som med den nya formuleringen inte någon gång tidigare diskuterats.

Jag har, efter ett antal samtal och brev tolkat Er, att det formella beslutet redan var fattat och att detaljerna i villkoren även sedan flera dagar tillbaka var helt klara. Länsstyrelsen har defacto redan i mellandagarna meddelat vår bank att beslutet var klart samt vidtalat Arbetsförmedlingen detsamma redan i december.

Den nu uppkomna situationen är helt ohållbar och skadar inte bara mig personligen och min familj utan skapar möjligen oövervinneliga svårigheter för Trendit att kunna fortsätta sin verksamhet om inte detta i sin helhet är klart före måndag.

Jag anser att jag tillfullo har följt de planer som jag presenterat för Er och dessutom under de rådande omständigheterna visat att mina planer också genomförs. Dessutom har jag då ni framfört era åsikter om att initialt tillstyrka ett delbeslut omarbetat alla planer och försökt att anpassa starten till denna situation.

Min besvikelse över mötet har flera sidor, dels inger ni en inställning där ni tycks bortse från fakta och i stället söka vidta försiktighetsmått som saknar sunt förnuft. Jag vågar nog påstå att kraven även saknar stöd i lag eller förordning. Dessutom har ni genom ert agerande försatt både Trendit , banken, leverantörer och mig själv i en ohållbar situation, vidare har vi rekryterat personal från andra orter som med familj och allt har flyttat hit efter det att ni meddelat eran positiva inställning till ansökan.

Om det är så att ni är oroliga för hur massmedia kanske kommer att angripa Er om ni stöder mitt initiativ att starta Trendit, är nog detta i sak redan ett stadium som vi kommit långt förbi. Jag hade inte startat verksamheten med mindre än att ni redan i ett tidigt skede uttalat Ert stöd och defacto godkänt de handlingsplaner som jag lämnat in. Jag hade inte heller startat utbildningen och ej heller startat renovering eller inköp av datorer om det framkommit det minsta tvivel till Ert ställningstagande.

Jag är nu djupt oroad, inte bara för Trendit’s del utan orolig över hur jag skall förhålla mig till andra pågående initiativ och planerade aktiviteter. Det var någon av Er som under mötet tyckte att det kanske hade varit lättare att vänta till dess alla oklarheter var lösta. Kloka ord, men med tanke på skattemyndigheternas omtanke till den enskildes påverkan av deras utredningsarbete lär vi nog få vänta mer än ett år innan dessa frågor är helt lösta.

Det har också sagts att ni levt i tron att alla mina "surdegar" var avklarade. Jag har hela tiden öppet och löpande redovisat att det pågår utredning och revision. De nu aktuella frågorna om möjlig eftertaxering och utredning hos åklagare har ju inte ännu prövats och har defacto uppkommit efter det att ni började handlägga Trendit ‘s ansökan.

Vad det gäller massmediala angrepp, torde min situation ganska enkelt kunna försvaras genom att mina initiativ skapat och skapar många arbetstillfällen. Jag har varit verksam i länet sedan våren / sommaren 95 och redan till dagens datum skapat närmare 100 arbetstillfällen. Procentuellt sett och i förhållande till min privatekonomi har jag också fram till i dag tagit den största investeringen själv och därmed den i särklass största risken.

Säkerhet & Omfattning
Vi var helt överens om att jag skulle pantförskriva hela min aktiepost i GTi som säkerhet för de krav som kan riktas mot mig för skatterna, vi var vidare överens om att i en separat bilaga upprätta villkor som gav mig möjlighet att använda denna deposition / säkerhet som säkerhet för andra åtaganden så som gentemot banken. Vidare var vi överens om att säkerheten endast skulle vara låst till ett maximalt belopp som skulle kunna utkrävas gentemot mig.

I det nu överlämnade, men ej undertecknade beslutet, daterat den 17/1 1997 finns inget av vad vi blivit överens om med.

Vidare redogjorde ni under mötet att jag skulle inteckna vår privata fastigheten med 400.000 kronor, efter att jag nu hunnit läsa dokumentet framgår det att ni vill ha en inteckning på 500.000 ?

Jag har ännu inte hunnit att se över alla regler som är knutna till Regionalt Utvecklingsstöd, men så länge som inte speciellt SFS 1996:1570 helt undanröjer vad som stipuleras i SFS 1990:642 är inte Era nuvarande krav direkt relevanta.

• Enligt SFS 1990:642 § 31 framgår det;

"skall den säkerhet ställas som kan fordras med hänsyn till stödets storlek, mottagarens ekonomiska ställning och behov av rimlig ekonomisk rörelsefrihet samt till övriga omständigheter. "

"Om det inte finns särskilda skäl, skall full eller begränsad borgen ställas av den som direkt eller indirekt har ett väsentligt ägarinflytande över företaget. Behovet av sådan borgen skall bedömas med hänsyn till storleken av ägarnas kapitalinsats, andra säkerheter och övriga omständigheter. Förordning (1995:1)."

Jag har inte så här i all hast kunnat skaffa SFS 1995:1, men etableringen av Trendit torde med hänsyn till ställd säkerhet i del av värdet för GTi’s aktier kunna utgöra full eller begränsad säkerhet. Formuleras denna pant / deposition felaktigt blir följden en begränsad ekonomisk rörelsefrihet.

• Vidare har ni dessutom efterfrågat företagsinteckningar med bästa rätt efter Sparbanken.
• Dessutom har ni begärt inteckning i min och familjens privata hus med 500.000:-
• Till sist en personlig borgen på 100.000 kronor.
• I den nya skrivningen finns inget som hänvisar till SFS 1990:642 §§ 25-30 samt 32 som är tillämpbart i detta fall och som talar om hur nedskrivning sker vart år.

Sammanfattar vi nu detta i ett skräckscenario, verksamheten läggs ned efter 1 år. Inte nog med att jag förlorar min egen insats i form av aktiekapital, inlånade riskmedel och obetalda arbetsinsatser. Jag häftar sedermera skuld till banken för eventuella borgens-åtaganden. Vidare har jag då ett borgensåtaganden till Er samt en inteckning i huset. Dessutom måste jag betala tillbaka pengar till USA som jag lånat.

Låt oss ta några siffror som exempel:

Aktiekapital:               200.000:-
Aktieäg. Lån               200.000:-
Borgen hos banken      300.000:-
Borgen Länsstyrelsen      100.000:-
Huspant                       500.000:-
Lån från USA               400.000:-
Totalt                    1.700.000:-

Så i värsta fall skulle det hela kunna kosta mig 1.7 miljoner kronor.

Genom att inte redan i dagsläget ta med hela ansökan undanröjer ni själva genom delbeslutet säkerhet i Trendit med flera miljoner kronor i form av företagsinteckningar.

Jag har inget emot att ställa RIMLIGA säkerheter till ert förfogande, inte minst med tanke på att jag i alla avseenden vill vara Er behjälpliga så ingen gör felaktiga angrepp på Er så som personer. Jag har inte heller ställt mig avig till att ta med ytterligare en revisor. Jag föreslår därför att denna del, som tycks vara den punkt som nu är en flaskhals utarbetas på ett mer detaljerat sätt. Exempelvis så som PG Hånell hade gjort i det tidigare utkastet för beslut daterat den 1997-01-13.

Ni måste tillika i Er formulering ta hänsyn till att ytterligare kapital kan bli nödvändigt i händelse av eventuella förseningar eller andra oförutsedda händelser. Varför inte alla säkerheter oavsett värde (marknadsvärde) får vara låsta till mer än vad som kan komma att krävas.

Dessutom måste den mängd av säkerheter som jag i dag fogar över även täcka in de krav som kan komma att ställas på mig från skattemyndigheten. I annat fall har vi bara genom en snabb formulering försatt mig i en ohållbar situation där jag inte kan koncentrera mig på att bygga upp verksamheten.

Det borde vara även i ert intresse att jag kan arbeta i lugn och ro, samt att ni genom ert handlande kan vara till hjälp att stävja angrepp som kan skada min utövning.

Huruvida GTi aktierna har ett värde av 0 kronor eller 8 miljoner dollar (56 miljoner kronor) kan bara bedömas om man värderar dessa av opartiska värderingsmän. Så vitt jag vet är dessa svåra att hitta i Sverige sedan vi inte har erfarenhet av TeleCom på samma sätt som man har i andra länder. För att förstå och kunna bedöma ett rimligt värde kan man dels gå på siffror i storleksordningen som Gene Ruiz talade om i telefonen då PG Hånell och jag hade ett konferenssamtal under förra veckan eller se till hur Francesco agerat i andra affärer och vad han i ett senare skede tjänat. Det är således mer fundamentalt att fokusera denna fråga kring principen, än att utröna kronor och ören. Länsstyrelsen har mitt fulla stöd om ni vill göra en värdering. Jag tror att jag även med en stor mängd internationella rapporter kan vara till hjälp.

Säkerheten i GTi’s aktier måste också vara förbehållna hembudsregler och regler om hur avkastning hanteras mellan Francesco och mig. Formuleras detta fel kan det se illa ut och någon annan person kan lätt misstolka uppgifterna. Som Gene redogjorde för i vårt samtal är utdelning vid exempelvis försäljning föremål för att Francesco givits åter vad han investerat och lånat ut innan fördelning mellan aktieägarna sker i GTi.

 Kommentarer till stödets omfattning
I bilaga till detta brev bifogar jag en redogörelse för hur delbeslutet är fördelat och knutet till verksamhetens Budget, vilket med post skickas till Er under måndagen.

1. Ett delbeslut kan fungera under förutsättning att Länsstyrelsen sätter upp som målsättning att ytterligare beslut bör fattas före den 15 mars 1997. Det är också av vikt att vår ansökan omfattar i sin helhet ett större stödunderlag än vad som nu anges i ert dokument , bör det inte klarare framgå att det i första hand är frågan om ett delbeslut. De sökta stöden som undantagets i delbeslutet är:
   
   
   Dessa poster och belopp ingår ej i Delbeslut 1. (Tabell 2.)

2. Byggnader Post 20. Vi har ansökt om ett stöd för anpassning av lokaler baserat på 2.5Mkr. Vi har senare redogjort för Er att nuvarande lokalanpassningar kan komma att hamna utanför de belopp som finns angivna som investeringar, varför ett senare beslut bör omfatta de kostnader som är direkt förknippade med Trendit så som el och säkerhetssystem för el och lokalernas skalskydd samt datanät och förbindelser mot närliggande operatörerers nät. Med hänvisning till SFS 1990:642 § 20 första stycket - " ny-, till- eller ombyggnad av byggnader eller anordnande av markanläggningar"
3. Know-how, en stor del av Trendit kommer som ni vet arbeta med utveckling och i viss mån forkning i fråga om att sjösätta "Svar på tal" vilket torde falla in under SFS 1990:642 § 15c - 15d §§.
   
   Enligt andra stycket "Övriga driftskostnader, såsom materialkostnader och lager, beräknade enligt 1" här måste man i vårt fall betrakta insamlade intervjudatabaser som lager sedan dessa används i den löpande produktionen och är direkt knuten till att investeringen kommer till stånd.
   
4. Könsfördelning, vi har i vår ansökan beskrivit förhållanden i fråga om könsfördelning för verksamheten. Då dessa tal skiljer sig från föreskrifterna och anvisningarna i SFS 1990:642 § 13, bör ni tillstyrka vår redogjorda fördelning i Ert beslut. Procentuell fördelning förändras då försäljning läggs ut i annat bolag än Trendit . Möjligen kan det nuvarande förhållandet om en så kallad avtalad outsourcing bli föremål för att istället läggas i Trendit så som en resultatenhet eller bifirma, för att sedermera möjligen bolagiseras i dotterbolag.
   
5. Initialt arbete, jag har i mina kontakter redogjort för att jag burit vissa kostnader innan bolaget registrerats, bl. A resekostnader och kostnader för min egen tid. Under de samtal som vi haft har jag förstått att denna post (18) inte kan betraktas som kostnader som uppkommit före den 22 oktober, vilket är ett datum som jag tror är riktigt då PG Hånell första gången erhöll en första version av ansökan. Enligt SFS 1990:642 § 15, kan undantag göras om det finns särskilda skäl. Torde inte omständigheterna kring mediabevakning och känsligheten kring TELiT vara skäl nog som ger Er utrymme att tillämpa denna tolkning ?
   
6. Fördelning av Lån, enligt ert dokument skulle utvecklingslån återbetalas på en tid av 5 år. För de utgifter som är relaterade till tjänsteproduktion och utgifter som utan samband med investeringar lånas ut, gäller 5 år enligt SFS 1990:642 § 30d. För de utgifter som är knutna till investeringar bör en annan tid än 5 år vara möjligt.
   
7. Inkörningsperiod. Vi har i ansökan hävdat att man bör kunna beräkna de flesta kostnaderna under en viss tid så som knutna till både själva utvecklingen och inkörning av konceptet , vi har levt i tron att stöd för uppstart är begränsat till ett visst belopp (bidrag med 500’).
   
   Detta belopp finns tillika hänvisat till i vårt fax daterat den 19 december. Av vad jag nu kan utläsa av SFS 1990:642 § 30b, samt med stöd av de allmänna bestämmelserna för lokaliseringsstöd 20 §. Kan man utläsa att det inte finns annan beloppsgräns av vad som generellt gäller dvs max 20% + lån max 30% som inte får överstiga 50% av de totala utgifterna.
   
   Det framgår dessutom, vilket jag utgick från i ansökan, att denna tid för inkörning kan räknas under mycket lång tid. Trendit har under alla omständigheter kvalificerat sig för att kunna få fullt utvecklingsstöd för i alla fall tiden av dess start tills dess att utbildningen är klar. Under denna tid är verksamheten att betrakta som inkörningsperiod. Mot bakgrund av detta hoppas vi att ni kan vidta nödvändiga justeringar.
   
8. Mål 6, då vissa delar av ansökan även i stor utsträckning berör stödberättigade avsnitt i Mål 6, vill vi förhöra om oss ert bifall är att betrakta som den del som erfordras för offentlig medfinansiering ?
   
9. Justering mellan poster, av de belopp som angivits i budgeten som riktlinjer för investeringar kan justeringar mellan posterna att bli nödvändig. Vi hoppas att dessa justeringar eller snarare omfördelningar kan göras så länge som vi redovisar dessa till Er. Efter era besked om delbeslut och uppgifter om att olika poster måste kunna hanteras separat i verksamhetens bokföring har vi införskaffat extra mjukvara som inte var planerad från början. Därmed behöver vi bl.a disponera om belopp så att mjukvara (Post 14)
   
10. Sysselsättningsstöd, det framgår inte av er text i Dokumentet att Trendit omfattas av Sysselsättningsbidrag, bör inte detta framgå ?
    
11. Revisor, som jag redan tidigare meddelat ser jag det som en stor fördel att ni vill att vi kompletterar Trendit ‘s revisorsfunktion med ytterligare en person, Bengt Söderström. Det är av betydelse att utformningen av detta villkor anpassas så att det inte blir två revisorer som skall ha delat ansvar för bokslutet. Man kan troligtvis formulera detta så att Söderström är underordnad Karl Erik Eriksson. Naturligtvis ska inte detta inverka på hans deltagande eller insyn, det är mer en fråga om kostnad. Jag förbinder mig att även upprätta rutiner och arrangera möten så att både Bengt Söderström och Karl Erik Eriksson träffas och att man även löpande får rapporter om hur verksamheten utvecklas. Kostnaden för dessa extra åtgärder får enligt min mening anses hamna under utgifter relaterade till SFS 1990:642 15 d § stycke 4.
    
12. Rapportering och information, de villkor som ni vidare ställt om informationsskyldighet ser bra ut och jag ser inte att detta alls skall vara ett praktiskt problem. Förslagsvis gör jag löpande så att jag skickar rapporter till både Er och Revisorerna som sedan kan i fax bekräfta att de tagit del och förhoppningsvis styrker mina rapporters riktighet.
    
13. Patent, om det under en snar framtid visar sig möjligt att patentsöka "Svar på tal" och systemlösningar som vi nu uppfinner. Hur kan denna typ av kostnader sedermera kunna bli föremål för stöd. Kan denna typ av utgifter bli föremål för en ny ansökan trots att det sker inom samma företag ?

Organisationsförändring, sedan vi inlämnat ansökan har förändring skett i organisation och styrelse, vilket jag muntligt rapporterat. Anledningen bottnar i det faktum att vi med den nuvarande funktionsuppdelningen bäst hanterar företagets angelägenheter och fortsatta utveckling med att fördela ansvar på affärs och produktionsenheter. Jonake Eriksson har avträtt som styrelseledamot och VD och är numer Affärsområdesansvarig. Som tidigare är hon placerad i Stockholm under de flesta arbetsdagarna vilket medför praktiska problem om hon skall vara VD. Efter rekrytering av Analys och Statistiskt ansvariga personer ser vi det hela från en annan nivå och har med denna förändring stärkt företagets inre struktur och fördelat ansvaret på flera personer. Dessutom har André Byström (Tidigare Telia) gjort en stor insats för systemdrift och övervakning av produktion, varför den nu genomförda förändringen enbart stärker företaget.

Vidare är det som vi berättat tidigare så att vi nu lagt ut marknadsföring & Försäljningsresurserna till ett externt företag. Jonake Eriksson har flyttat vårt Stockholmskontor till Blendow, som är vår samarbetspartner.

Beträffande skatter, avgifter & Surdegar
Vissa missförstånd, det har framförts av PG att han inte riktigt kan förstå varför jag inte deklarerat under flera år. Troligen syftar hans kommentar till Karl Erik Erikssons PM daterat den 21 december 1996 - "Att deklarationer lämnats för alla åren har berott på. Att Känngård av olika skäl orsaker släpat efter med dem och under hand blivit skönsmässigt påförd taxerade inkomster och avgifter." Detta är inte menat att bli tolkat som att jag ej har lämnat deklarationer. Så har skett, men i vissa fall sent varför viss sköntaxering har gjorts. Karl Erik har rättat dessa deklarationer och jag har sedan erhållit skatt tillbaka - INGET ÅR HAR JAG BETALAT FÖR LITE SKATT, med undantag för möjligen 1995/96 beroende på förlustavdrag och TeleSveg.

PM som skickats till Er från Karl Erik daterat den 21/12, vidare finns en tidigare utredning gjort i samband med NUTEK och TELiT som ni har en kopia av som visar förhållanden i tidigare så kallade surdegar.

Låt mig i skrift få beskriva lite av historiken till mitt engagemang som resulterat i att jag slagit mig till ro i Sollefteå, men som också kanske beskriver lite av de dilemman som omgärdar de "surdegar" som jag drabbats av eller orsakat.

Grunderna till hela affärsupplägget kring TELiT grundades i och med mitt försök att etablera TeleSveg i Härjedalen under 1993 och fram till sommaren1994. Under 1994 började jag utarbeta en Pan Europeisk plan för hur man kan skapa ett lönsamt koncept inom telekommunikationsområdet. Under vintern 94/95 beslöt Francesco och jag att arbeta tillsammans. Avtal om ett partnerskap upprättades och undertecknades den 1 januari 1995 vilket i sak innebar att vi skulle äga allt i Europa 50% vardera och att Francesco skulle finansiera alla investeringar. Vid denna tidpunkt var det Mickels Gård & Förvaltning som var min juridiska utgångspunkt och således den juridiska person som bar kostnader för det initiala arbetet.

Om vi för enkelhetens skull säger att etableringen av TELiT startade under mars 1995, har mitt arbete omfattat en arbetsinsats under 15 månader. Under denna tid har jag MINST arbetet 6.500 timmar. Värderar man detta till ett mycket lågt konsultarvode hamnar man på närmare 4 miljoner kronor. Värderar man dessa timmar i form av en timlön, som baseras på en månadslön av 35.000:- är min insats en motsvarande lön om 1.418.000:- + sociala kostnader. Man hamnar kring 2 miljoner kronor.

Under denna tid har jag vistats på resa eller i utlandet mer än 350 dygn, vilket minst motsvarar traktamentesersättningar på mer än 70.000 :-. Under samma period har jag tillika använt min privata bil och kört mer än 6.000 mil i tjänsten som har ett värde på 150.000:-

Direkta utlägg kontant, som inte blivit reglerade är nästan 80.000 kronor, kostnader som uppkommit under resa.

Härtill kommer kostnader för dubbelt boende mm samt ett antal kostnader relaterade till att jag varit stationär på tre olika orter; Sveg, Sollefteå och New York.

Den enda ersättning som utbetalats till Mickels är i storleksorningen 600.000:-

+ att jag erhållit LÖN för månaderna Juni 1996, Juli 1996 samt Augusti 1996.

Sammantaget kan ni se att mina insatser omfattar ett värde på mer än 2.400.000 kronor var av Galesi eller TELiT endast betalat ca: 700.000:-.

Mickels har burit alla initiala kostnader inklusive trycksaker och produktion av både ansökan som andra dokument som helt legat till grund för TELiT’s etablering. Så de medel som influtit till Mickels har ju knappast varit knutna till en privat konsumtion. Stor del har direkt gått till fasta och löpande kostnader. Flera personer har dessutom varit till mycket stor hjälp under de tidigare stadierna av etableringen. Dessa insatser har aldrig blivit ersatta.

Utöver detta har jag låtit TELiT disponera inventarier, datorer och mjukvaror för flera hundra tusen kronor utan att vare sig jag eller Mickels givits rättmätig ersättning.

Skulle TELiT reglera alla mellanhavanden på ett opartiskt och riktigt sätt skulle naturligtvis min egen situation se helt annorlunda ut. Detta är viktig information för att ni skall förstå helheten. Naturligtvis skulle jag ha kunnat ägna mer tid var månad till uppföljning och krav mot TELiT, men jag har helt åsidosatt min privata situation av det enkla skälet att dygnets timmar och resurserna varit allt för knappa. Ni vet själva hur min arbetssituation har sett ut. Efterklok kan man alltid vara, jag har i de situationer som varit alltid i första hand agerat utifrån vad som är bäst bör TELiT och bygden och satt mig själv i andra hand.

 Även om vissa delar i detta brev är skrivna med en hel del känslor inblandade får ni inte ta mina ord på fel sätt. Jag är övertygad om att vi nu och fortsättningsvis skall ha ett odelat förtroende för vad vi kan åstadkomma genom var och ens arbetsinsatser för Länet. Men då måste också ni fullt ut se till så att jag inte av misstag råkar hamna i ett hörn utan utvägar.

Det är kanske en nackdel att det går undan då jag arbetar med projekt, men jag är helt övertygad om att vem som helst som i detalj studerar vad som presterats under denna tid kommer att tillstyrka min förmåga att organisera och ta ansvar för det jag tar mig an att ansvara för.

I ansökan har vi i detalj redovisat olika typer av investeringar och kostnader som har direkt anknytning till etableringen. Det synes vara så att man i utredning och förberedelser inför beslutet låtit sig koncentrera analyser mer kring mig som person än att betrakta och försöka se perspektivet med verksamheten.

När ni besökte oss i Sollefteå, spred ni en osäkerhet att ni tycks ha missat själva grunden till etableringen och den potentiella vidd som verksamheten kan skapa. Ni tycks endast se Trendit som en "liten" verksamhet vilken skall arbeta med intervjufrågor och bli en i mängden av så kallade marknadsundersökningsföretag. Ni måste fördjupa Er lite så ni inte har en vrångbild eller en felaktig referensbild då ni bedömer min kapacitet eller konceptets potential. Det vore olyckligt för Länet om jag sitter här och arbetar fram ett unikt koncept som både kan skapa arbete på distans inom Länet men som också kan bli en lönsam export produkt. Naturligtvis kan det vara svårt att helt sätta sig in i företagets totala affärsplan, men kanske en lite bättre insikt vore önskvärd.

Ni skulle höra av Er under helgen, men jag har inte hört något. Hur gick samtalet med Francesco Galesi ?

Som ni nu ser har klockan och helgen försvunnit. Ursäkta att detta dokument blev så långt. Mycket kunde ha varit undanröjt om diskussionen kretsat mer kring verksamheten.

Med vänlig hälsning