|
Framtid i Västernorrland |
OBS! Detta dokument beskriver
ursprungliga planer och affärsstrategi för TELiT,
Vilket senare förändrats då NUTEK tvingat ut mig som den drivande kraften.
Detta är ett utdrag ur det ursprungliga dokumentet.
Framtid i Västernorrland "Hot" och strategiers baksida Det finns flera strategiska rapporter om glesbygdens framtida roll inom det moderna IT samhället, en av dessa är Framtid i Västernorrland, vilken ger en mycket tydlig och väl genomtänkt grundsyn för länets beslutsfattare.Trots att rapporten uppvisar en väl genomtänkt grundsyn, konstaterar vi att man inte har konkreta idéer eller förslag på hur man skall kunna komma runt de problem som kännetecknar alla Läns dilemma i fråga om att vara på distans från de större städerna och då i synnerhet i förhållande till Stockholm. Med dagens synnerligen välutvecklade nätstruktur i Sverige är inte det fysiska avståndet längre ett kännbart problem i avseendet kommunikation och dataförbindelser. Med hjälp av enhetstaxor har Sverige blivit allt rundare. Det som är glesbygdens dilemma ligger mer i de löpande kostnader som en affärsdrivande verksamhet på Distans i dag belastas med. Upptagningsområdet för företag som arbetar inom kommunikationsintensiva näringar är till största del storstäderna varför de direkta kostnaderna slår hårt och kan vara helt avgörande i situationer där man ställs inför konkurrens. Lägger vi där till det faktum att Distans placerade företag får en betydligt större belastning, då det handlar om kontakter med kunder genom ett dyrt reskonto är det många gånger svårt att finna motivation för arbete på distans. Härtill hör också sådana faktorer som svårigheten att hitta nyckelpersoner som har erfarenheter och kännedom inom moderna områden, där glesbygden måste starta från en helt annan nivå och bygga upp något som redan funnits i de större städerna under flera år. I den andra vågskålen väger argumenten tungt då vi börjar tala om KVALITÉ. Glesbygden har en större lojalitet och mindre frånvaro vilket är en kvalité som inte kan, eller är svår att nå i en större stad. Kvalité och lojalitet är således en bygdens egen naturtillgång som kan förädlas i ett bredare perspektiv.
Vilken väg rinner vattnet ? Vattenkraften är en naturresurs som länet är väl bevandrad med och naturligtvis innehar tillika bygden unik kompens kring området. Här har bygden och dess invånare genom generationer utvecklat både kompetens och skapat en trygg framtid att stå på. Genom processen har även modern teknik successivt implementerats. Ett vattenkraftverk kan byggas vid vilket vattendrag som helst, men väljer man fel (vattendrag) blir det vare sig vattenkraft eller sund ekonomi. Det handlar således
om att styra Vad skulle igentligen hända om vattenmassorna som var dag passerar Sollefteå kraftstation helt plötsligt skulle komma från Östersjön och söka sig "uppströms" mot Sollefteå ? Denna något sarkastiska liknelse och frågeställning är nödvändig, i syfte att nu kunna se hur vi defacto; inifrån bygdens
egna resurser kan förädla en ny MOTVIKT Då är alla flöden i dag styrda mot/till eller via Stockholm och möjligen via Malmö för att nå ut i världen via kabel/opto nät. Satellitförbindelser sker från/via Stockholms Län och Tanumshede. Således är det de naturliga flödena inom den varande kommunikationsstrukturen entydig och solklar. Låt oss nu vända upp och ner på både kartan och den trygga verklighet som omger de redan etablerade inom området kommunikation. TEL iT PORT - SOLLEFTEÅI det fall Galesi Group etablerar sin verksamhet i Sollefteå och på sikt placerar en Earth Station ( markkontroll / sändare/mottagare till satellitburen kommunikation ) i Sollefteå, blir helt plötsligt Sollefteå en motpol till det redan etablerade flödet och kan i den nya situationen;vända väsentliga
trafikmängder in till Länet Helt plötsligt blir andra landsändar beroende av denna "naturresurs" och bygden kan inifrån sig själv utveckla individers kompetens och skapa en framtidsanda med kraftigt ökad sysselsättning och möjlighet att utveckla andra näringsgrenar.
Dessutom kan man utifrån en egen resurs "locka" nya etableringar och utveckling av nya informationsintensiva verksamheter att etablera sig i Sollefteå eller på andra platser som man knyter samman med Sollefteås egen TELiT PORT. Priser för tele, data och faxtrafik kan i kombination med kompetent vägledning åstadkomma väsentligt lägre priser för såväl näringslivet och den offentliga sektorn.
Erfarenheten visar att kvalité ger lönsamhet. Många företag som utlokaliserat telefonistintensiva arbetsuppgifter drabbas ofta av kvalitetsproblem och har svårt att arbeta med kundernas ansikte. Det handlar faktiskt om kundernas ansikte utåt. Då man gör en så kallad OUTSOURCING av en funktion t.ex. orderbokning, telefonförsäljning, bokning av möten för säljare eller sekreterartjänster är det svårt att upprätthålla kvalitén på en nivå som får kunden att expandera sitt nyttjande av tjänsterna.Genom gruppens egna erfarenheter och målmedvetna satsning har vi utarbetat riktlinjer för en avancerad utbildningsplan, där TELiT kan bidra med att skapa en ny yrkesutbildning och således även en ny yrkeskår:DISTANS MEDIA OPERATÖR (förkortas DMO) Tanken är att ett utbildnings Center skall växa upp kring verksamheten i Sollefteå och Söderhamn, som även på sikt kan innebära en helt egen självbärande enhet inom verksamheten med ytterligare nya arbetstillfällen. Utbildningen som skall leda till att man uppnår nivån som Distans Media Operatör bygger på stegvis ökad kompetens inom flera områden, däribland Teletekniska grundkunskaper och kunskaper i hur industri och tjänster i allmänhet både fungerar och är uppbyggda. Hur man som Distans Media Operatör i alla lägen hanterar kunder. En tyngdpunkt i utbildningen är att skapa en färdighet kring Beteendepsykologi, som grund för att kunna läsa kunders "kropps" språk via telefon. Säkerhet och sekretess är tillika viktiga inslag i utbildningen. Förutom de traditionella bastjänsterna som en teleoperatör i modern teknisk tappning kan erbjuda kommer verksamheten att präglas av ett brett tjänsteutbud som kan sammanfattas med följande rubriker. Man bör också poängtera att Kundsupport och uppföljning är en personalkrävande del för alla teleaktörer. Förutom vår egen kundsupport kan vi efter att vi har byggt upp rutiner och datorstödda rutiner även marknadsföra dessa funktioner till externa kunder.
Manuell betjäning - Sekreterartjänster Kommer att utformas i olika utförande för att anpassas till olika typer av kunder och deras individuella önskemål. Dessa tjänster kan vara allt från att bara svara då kunder ringer till deras företag till mer komplexa tjänster med möjlighet att få brev och fax utskrivna eller koppla samtal vidare till den plats som vår kund befinner sig på. IN-tjänster (Intelligent Network) IN-tjänster kan liknas med att vi genom våra system kan skapa transparenta interface mellan olika typer av befintliga tjänster eller olika typer av tekniska lösningar. Syftet i dessa tjänster är således att skapa enklare användning åt kunderna. En annan viktig aspekt är att åstadkomma hög säkerhet och bästa kvalité. Funktioner och tjänster som allt eftersom öppnas upp mot kunder, däribland kan nämnas avancerade funktioner så som Globalt telefonnummer där kunden oavsett var han/hon befinner sig blir nådd från ett enda telefonnummer. Ett företag eller organisation som finns spridda på flera geografiska platser i eller utanför ett land, kan få en homogen nummerstruktur inom sin egen organisation och även kunna få ett enda nummer ut mot sina kunder utan att behöva ange 20 olika kontors enskilda telefonnummer. Flera av dessa IN-tjänster vänder sig tillika mot företagens ledning eller offentlig sektor som med hjälp av Inom begreppet IN-Tjänster ingår även vår egen utveckling av olika typer av Personifierade kundprofilsdatabaser, vilket möjliggör selektering och prioritetshantering av samtal till TELiTs kunder.Enklare typer av tjänster är exempelvis: Återuppringning vid upptaget eller vid Ej svar, där TELiTs Distans Media Operatörer både automatiskt och manuellt ser till att kunden får det förväntade samtalet.med flerspråkig personal och uppgifter inom telefon, mobiltelefon nummer GSM samt NMT, data adresser, faxnummer, GSM Text adresser och meddelandehantering, SMS samt uppgifter om personsökare och familjemedlemmar. OUTSOURCING - BACK-OFFICE Allt eftersom företag får större krav på effektivitet och koncentration på sin egen verksamhet växer behovet av så kallad Outsourcing. Inte minst då företag numer har en tendens att finnas på mer än en plats, blir behovet ofrånkomligt att man måste hitta förbättrade hjälpmedel att både hålla organisationen samman och se till att information kommer till rätt person.STEN ÄR VÄRD SIN VIKT I GULD Oavsett alla tekniska hjälpmedel som ett företag skaffar sig kommer RÖSTEN att vara det medium som ALLTID förmedlar den bästa informationen och den information som man inte kan tänka sig vara utan. Medan många företag satsar på olika typer av helautomatiska finesser så som Automatisk telefonist via röstdator till nummerbyråtjänster förmedlade via röstdatorer, kommer vi att satsa på MÄNSKLIG KVALITÉ i kombination med moderna tekniska lösningar, där människan alltid står i centrum. Detta är i dag en väletablerad trend som växer allt starkare och blir allt mer omfattande, varpå kravet om kvalité och säkerhet ökar. Vi kommer fram till början av år 2000 att se denna trend öka dramatiskt, där företag "lyfter" ut hela sin egen telefoni och även data, till externa aktörer som tar ett helhetsansvar och sammanfogar organisationen med följden att företaget/kunden behöver mindre administration och lägre bundet kapital i egna tekniska lösningar. Outsourcing omfattar både teknik och personal i allt större utsträckning. Betraktar man företag som PROFFICE eller EDS som bara i Sverige, inom Outsourcing, har vuxit från 0 anställda till 1.000 anställda på 2 år eller IBM som på 2-3 år skapat en verksamhet från 0:- till i dag en halv eller troligen närmare en miljard i omsättning per år. Så utifrån dessa perspektiv och vår egen styrka lär vi inte ha några större problem att få en del av den Svenska marknaden.
Overflow-traffic från kundväxlar Utgörs av trafik som kommer till en ansluten kund, men där kundens egna telefonister inte hinner med att svara eller har sin egen växel obemannad, varför samtalen kopplas direkt till Sollefteå. En ON-Line hjälp för de kunder som behöver praktisk vägledning i både programhantering och funktioner att hitta den information man önskar. Dessa funktioner kommer även att knytas till INTERNET. Med framtida möjligheter till Videokonferenser i spridda grupper. Verksamhetens tekniska infrastruktur kommer att delas upp på olika platser i Sverige. I Malmö kommer huvudpunkten för telenätet att administreras inklusive fiberoptiska förbindelser ut mot kontinenten och världen. Om det är geografiskt möjligt att placera den tilltänkta Earth Station i Sollefteå kommer även Sollefteå att få en tekniskt inriktad avdelning. Som vi nämnt kan utbildning av personal bli ett tjänstepaket för sig, men väl integrerat i verksamhetens produktportfölj. Flera års förberedelser och upphandling av supportverktyg kan leda till lönsamma exportartiklar till både andra länder och andra aktörer. Här kan nämnas:
Programpaket för att uppdatera sig om hur prisutvecklingen ser ut i de områden man kommer att agera inom.
Hjälpmedel för dagliga kontakter mellan Säljare och kunder. Med krav om att projektet skall realiseras i skuggan av vad som sker på marknaden har allt förberedande arbete skyddats av fullständig sekretess. Av detta skäl har vi endast varit i kontakt med några få utvalda och förtroliga kontakter visar att intresset är mycket större än vad vi kunnat räkna med. Dessutom är behovet av flera aktörer stort. Vi kan här nämna att Ericsson i Tyskland blir vår kund från den dag vi kan transportera deras trafik.
Inom det område som vi själva valt som Kärnverksamhet finns det i dag ingen konkurrens. Det finns snarlika verksamheter men dessa saknar helheten och den långsiktiga strategi som TELiT har. Den största skillnaden är andra verksamheters uppdelade verksamhet i olika affärs och resultatenheter, där var enhet måste vara lönsam. Vi har valt att etablera verksamheten med en grundsyn om att basfunktioner gentemot kunderna skall täckas av intäkter från trafik. Dessutom har vi från start valt en bred internationell struktur som möjliggör kunder från inte bara Sverige utan vi kan hantera såväl Nordiska som Europeiska företagsbehov. De aktörer som i dag finns på den Svenska marknaden är i första hand koncentrerat till storstäderna medan vi i stor utsträckning siktar in oss på små och medelstora orter. Helhetslösningen som TELiT kan erbjuda är således unik, vi kan ge kunderna båda tekniska lösningar och kopplingar in i ett världsomspännande kommunikationsnät utan att kunden behöver ha en enda mellanhand utan bara en relation med TELiT.
Kommunikationsindustrin växer i de Europeiska länderna med ca 10% per år. Till detta måste man även väga in sådana faktorer som att flera nya länder i det moderna Europa startar med helt ny teknik. Detta leder till en bredare kommunikation inom ett nytt Europa. Allt eftersom vart land avmonopoliseras växer även nya aktörer upp, varför behovet av en PAN-EUROPEISKA operatör är ännu större. Marknaden i Sverige omfattar naturligtvis inte bara Internationell telefoni, men för att ge en bild av hur denna i dag ser ut och förväntas se ut de närmaste åren kanske dessa tal kan vara till Er hjälp:
Prisutveckling Det kan vara lätt att göra misstaget att tro att nuvarande priser på internationell teletrafik kommer att vara bestående. Vi har i syfte att gardera oss räknat med kraftiga minskningar under en fyra års period med 45%.
I denna tabell kan vi se att vi utgår från att priserna på samtal till de olika destinationerna kommer att gå ner med ytterligare 42% fram till december 1998.
Priserna är exklusive moms. Denna tabell skall inte förväxlas med en Officiell prislista från TELiT som kan komma att vara utformad annorlunda. Trolig nivå på våra priser är i närheten av TELE2. Vi kommer därutöver att erbjuda våra kunder andra fördelar som kunden enkelt kan värdera i pengar.
|
Gå till introduction TELiT/Telitel | Åter till Indexsida |
© LOK 1999-2000 2000-04-09 00:26
TELiT/Framtid i Glesbygden.htm