Innan vi går in och tittar på hur och vad Länsstyrelsen ändrat från olika tidpunkter kan det vara på sin plats att redogöra lite för "spelreglerna" då man skall genomföra en etablering, i ett område som Regering och Riksdag beslutat är ett så kallat stödområde. Men du kan oxå hoppa direkt till "Förändrade villkor om du trycker här". Tanken med denna hemsida, är ju inte bara att berätta vad som händ i just detta "ärende" min avsikt är att sprida lite allmän

SFS 1990:642
Stödets syfte och utsträckning samt områden för stödet
1 § För att främja ekonomisk tillväxt och en samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig lokalisering av näringslivet kan stöd lämnas enligt denna förordning.

När Regering och Riksdag fattar beslut om att utse ett område till städområde, anser man inte att näringslivet eller marknaden är så attraktiv att området med egen kraft kan attrahera nya företag att växa fram, man beslutar således om olika stödformer i syfte att stimulera tillväxten och ger de olika stöden som ett riskkapital. Ett kapital som inte kan liknas med kapital som man kan finna under normala omständigheter på den öppna finansmarknaden.

Till tjänsteföretag kan regionalt utvecklingslån lämnas även utan samband med en investering. Förordning (1996:1570).

Länsstyrelsen bör ju inte enligt min mening inta en roll där man som myndighet dikterar villkor som "vinklipper" eller inskränker näringsidkarens möjligheter att vidareutveckla sitt initiativ. Grundförutsättningen för statens engagemang bör ju i alla avseenden följa förordningens inledande beskrivning; " främja ekonomisk tillväxt och en samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig lokalisering av näringslivet..."

Vidare är det ju fundamentalt att förstå att statens stöd inte är av den art att det är staten eller snarare Regeringens förlängda arm som har vare sig laglig grund eller annan rätt som ger dem rätt att styra och ställa med hur ett företag skall ägas eller drivas.

Länsstyrelsen har ju, enligt min mening att följa de förordningar som avser ett stöd och om stödmottagaren, efter att han erhållit stödet bryter mot de regler som är förknippade med det utgivna stödet, ja då är ju så att säga läget ett annat och då har ju Länsstyrelsen full rätt att ställa krav enligt vad förordningen föreskriver.

För att genomföra en etableringen, och kunna skapa nya arbetstillfällen
behövs det i tur och ordning:

1. En affärsidé.
2. Kundunderlag - marknad.
3. Det behövs pengar;
   - riskpengar från ägare,
   - krediter från bank
   - stimuleringskapital från stadskassan.
4. Affärsplan, budget, styrelse och övriga sakkunniga - resursgrupp.
5. Leverantörer som kan klara av att leverera.
6. Lämpliga lokaler, med hänsyn till projektet, avser etableringen en fisknäring kan det ju vara lämpligt med vatten eller tillgång till en sjö. Ska man starta ett sågverk - bör man ju ha verksamheten nära skog eller träd, knappast lämpligt att starta ett sågverk i Dubai.
7. Personal - arbetskraft
8. Utbildning.
9. Någon som kan realisera projektet, från start till mål, en doer!
10. Uppföljning och vidareutveckling.

När en etablering skall ske, långt från sina kunder krävs det inte bara långtradare som kan transportera timmerstockar från en glesbygdsort till ett sågverk vid kusten. Det kräver innovativa lösningar som kan attrahera såväl arbetskraft som kunder att köpa tjänster och arbeta på distans eller flytta till en glesbygd. Således är det en större risk för ägare, styrelse och leverantörer att delta i en etablering som sker i en glesbygd, fjärran från sitt upptagningsområde.

Vad jag med mina erfarenheter har insett, är att myndigheter och beslutsfattare i allt för stor utsträckning inte fattar hur fundamentalt det är att göra en mycket professionell utbildning, både på kort som lång sikt. Får man inte igång en verksamhet där utbildning blir en del av det dagliga arbetet är det näst intill dumt att misslyckas - med uppdraget att arbeta på distans.

Både lån och bidrag är förknippade med olik typer av villkor som mer gör att statens "medfinansiering" är medel som kommer än tillgodo om man lever upp till de löften man förespeglar,, dvs man skapar den förväntade sysselsättningen och att denna sysselsättning är varaktig.

När Länsstyrelsen skall fatta beslut om att ge stöd till en etablering har man att följa de föreskrifter som är förknippade med det aktuella stödet. I förordningen SFS 1990:642, kan man läsa följande vad avser säkerhet:

Säkerhet för regionalt utvecklingsstöd

Om det inte finns särskilda skäl, skall full eller begränsad borgen ställas av den som direkt eller indirekt har ett väsentligt ägarinflytande över företaget. Behovet av sådan borgen skall bedömas med hänsyn till storleken av ägarnas kapitalinsats, andra säkerheter och övriga omständigheter. Förordning (1995:1).

När ansökan har upprättats har Länsstyrelsen aktivt deltagit och säkerheter så som ägarnas insatser har diskuterats och av de muntliga utfästelser som lämnats av chefstjänstemän har alla inblandade förstått att Länsstyrelsen godkänt de säkerheter, styrelse och den ägande bild som rådde vid ansökningstillfället.

Så låt oss nu titta på hur villkor förändrats i tiden för det första beslutet.

Grundförutsättningar | Förändrade villkor | Stödbelopp | Säkerhet |  Beslut 1 | Beslut 2 | delbeslut 2b | Delbeslut 2c | Beslut 3 | Argumentation

Förändrade villkor

För att kunna se händelseförloppet och de förändringar som skett mellan november/december 1996 och fram till att det slutliga beslutet hamnade på vårt bord den 17 mars 1997, har det förlupit 97 dagar.

97 dagars tortyr och många personers involverande å lidande.

Summerad bild av stödbelopp och förändringar i tiden:

Av tabellen ovan kan du se att (a) sökta stöd nivåer och sedan slutliga nivåer (d) näst intill överensstämmer med varandra. Således har alla turer och all försening i kronor inte inneburit annat än en mängd merkostnader för advokater, resor, revisorer, styrelseledamöter mm. Skadade leverantörer och inte minst ett oerhört stort lidande för anställda och elever. Under dessa 97 dagar har jag och andra nyckelpersoner inte kunnat arbeta med etableringen så som det var tänkt all vår tid har ägnats åt förhandlingar, vilket inneburit stor skada på företagets marknadsposition.

Detta bevisar ju tillika hur väl initiala förhandlingar hanterats, dvs att ansökan i sitt slutliga utförande helt överenstämde med vad tjänstemän avsog att fatta beslut om.

Grundförutsättningar | Förändrade villkor | Stödbelopp | Säkerhet |  Beslut 1 | Beslut 2 | delbeslut 2b | Delbeslut 2c | Beslut 3 | Argumentation

Säkerhet och andra villkor

I vår ansökan har villkor för stöd, dvs den säkerhet vi kunde ge klart redovisats och beskrivits som det bör, att Länsstyrelsen ges säkerhet i form v så kallade företagsinteckningar. Vilket i vårt fall skall ses i skenet av den insats som görs från ägarnas sida.

Ägarna har förutom ett aktiekapital om 200.000 kronor även lånat in till verksamheten 3 miljoner 800 tusen kronor.

Efter att investeringar är genomförda fanns det ett solvenstal på inte mindre än 57%. En sådan stark balansräkning i ett nystartat företag i en Svensk glesbygd, tror jag inte att någon kan finna ett annat exempel på.

Här är det också fundamentalt att understryka att företagets bank dåvarande Sparbanken, låtit sig fatta sina styrelsebeslut på de förutsättningar som redovisats i ansökan.

Beslut 1 - Jan 13 1997

1. Företagsinteckningar med bästa rätt efter Sparbanken.

2. Personlig borgen från lok om 100.000 kronor.

3. Pantförskrivning av Amerikanska aktier intill dess att Lars Olof Känngård
    avvecklat oklarheter med skattemyndigheten.

Beslut 2 - Jan 31 1997

1. Företagsinteckning med bästa rätt till en summa av 4.028.000 kronor.

2. Personlig borgen på 400.000 kronor fördelat på 3 personer, Lars Olof Känngård,
    Håkan Johnsson och Gunar Färjsjö.

3. Byte av revisor.

4. De Amerikanska aktierna skall vara en generell pant för alla åttaganden som
    Trendit har mot Länsstyrelsen .

5. Lars Olof Känngård får inte inneha befattning som VD.

Grundförutsättningar | Förändrade villkor | Stödbelopp | Säkerhet |  Beslut 1 | Beslut 2 | delbeslut 2b | Delbeslut 2c | Beslut 3 | Argumentation

Delbeslut 2b - Feb. 1 1997

Beslut om att Lars Olof Känngård får leda företaget men med begränsad rätt att ensam teckna företaget.

Delbeslut 2c Feb. 11, 1997

Förtydligar att beslut om Känngårds begränsning att teckna företaget inte omfattas av tiden innan beslutet meddelats.

Beslut 3 - Feb. 21, 1997

1. Amerikanska aktier ligger i förvar hos Sparbanken - man har efter
    påstötningar tagit bort formuleringen att det ar en säkerhet för Trendit.

2. Byte av Revisor kvarstår.

3. Personlig borgen på vardera 135.000 på lok, Håkan Johnsson och nu istället Anders Jarlskog.

4. Lars Olof Känngård får inte leda företaget.

5. Ny ägarebild, 51% av aktierna skall ägas av Jarlskog - bulvan.

6. Bokföring skall hanteras i Lund.

Grundförutsättningar | Förändrade villkor | Stödbelopp | Säkerhet |  Beslut 1 | Beslut 2 | delbeslut 2b | Delbeslut 2c | Beslut 3 | Argumentation

Länsstyrelsen har hävdat att man varit tvungen att förändra villkoren sedan det framkommit nya omständigheter.

Detta påstående är högst anmärkningsvärt och lögn.

Från tidpunkten att ansökan lämnades in och fram till den tidpunkt då beslut eller snarare löfte om stöd lämnades, dvs december 1996 har inget nytt framkommit som var nyheter eller på något sätt försämrat företagets styrka, säkerhetsbild, ledning, marknad eller andra omständigheter som man kan göra gällande är skäl att ändra redan ingågna löften med tillhörande villkor.

Från december 1996 och fram till beslut 3 meddelas har det bara skett förbättringar och under de omständigheter som rådit har trots alla åts verksamheten startats helt enligt ursprungliga planer, vilket man helt har förbisett från Länsstyrelsen sida.

Länsstyrelsen har inte ägnat någon tid eller ens lyssnat på argument eller granskat verkliga omständigheter som talar till verksamhetens fördel.